Nyårslöfte & Hur Naturen i din Vardag kan bli en del av Vetenskapen

Välkommen år 2018! Detta året har jag som Nyårslöfte att bli ännu bättre på att
Observera & Uppskatta naturen på hemmaplan!

För i det enkla finns det stora, och som extra morot har jag tagit kontakt med Kjell Bolmgren som med www.Naturenskalender.se berättar hur just mina små, vardagliga observationer kan bli en del av den stora vetenskapen.

Vill du, din familj eller ditt arbetslag också vara med och påverka?
Följ med i denna intervju så berättar Kjell mer.

Nårslöfte-upptäcknaturen

Kjell har nämligen under de senaste 20 åren arbetat med fenologi – som forskare, miljöanalytiker, och som samordnare av medborgarforskning. Fenologi innebär att man studerar naturens kalender och återkommande faser.

För sisådär 15 år sedan, stötte han på världsrekordhållaren i Vårtecken-Skådning, Gunnar Johansson från Gullsmyra i Uppland. Samtidigt hittade han en serie rapporter från SMHI, som baserades på ett historiskt nätverk av "naturenskalender-observatörer", verksamma under 1873-1920-talet. Detta nätverk kunde i sin tur kopplas till Linné, som 1750 organiserade världens första standardiserade observationsnätverk av fenologi.

Intresset för fenologi växte då han insåg att det fanns en direkt koppling till den pågående klimatförändringen och dess effekter i naturen. Så år 2008 öppnade han tillsammans med Åslög Dahl, Göteborgs universitet, Ola Langvall, SLU,  hemsidan www.blommar.nu, som nu heter  ’naturens kalender’ .

De har just nu avslutat den 10 säsongen med datainsamling och
har i år ifrån olika källor fått in nästan 25 000 Natur-observationer.

Att vardagen så enkelt kan påverka vetenskapen låter allt för roligt för att missa!

Ps: Tips på vad du kan spana efter speciellt nu under vintertid kommer längre ner i intervjun

2 (1).JPG

Vad har ni för mål med Naturkalendern?
Vi vill skapa en landsomfattande databas med fenologiska data, som kan användas av forskare (de får använda data till vad de vill!) och för att följa upp miljömål (på regional, nationell och internationell nivå). Sedan är vi många (inklusive journalister) som helt enkelt tycker det är roligt att följa med i årstidsskiftningarna, och med naturens kalender kan vi enkelt få en överblick av hur årstiderna utvecklas i hela landet.

Hur kan jag som privatperson använda mig av naturkalendern?
Dels kan du bidra med dina egna observationer genom att rapportera in dem via hemsidan. Då kommer de både forskning och miljöövervakning till del.

Du kan också bli så kallad fenologiväktare.

Då får dina observationer ett extra värde eftersom alla fenologiväktare gör sina observationer på samma sätt.

Kan du förklara hur själva rapporteringen går till?
Var och en gör inte mer än man själv orkar med och tycker är givande! Du väljer alltså ut några växter som du enkelt kan hålla koll på hemmavid. Sedan ska du rapportera in när de börjar blomma, löven spricker ut och så vidare. Hösttecknen är förresten lika viktiga som vårtecken, så höstlövsdatum önskar vi också. För att veta när något börjar blomma räcker det att hålla kol två gånger vi i veckan när det är på gång. Man anger alltså med 3-4 dagars noggrannhet när något kommit igång.

Hur många brukar det vara som rapporterar?
I år hade vi ca 250 fenologiväktare och över 1500 andra som rapporterade in minst en observation. Totalt kom det alltså in nästan 25 000 observationer i år. Vi arbetar för att vi bli en till två aktiva fenologiväktare i varje kommun, så alla som tycker det är givande att följa med i årstidsskiftningarna är välkomna att anmäla sitt intresse.

2 (2).JPG

Har du något knep för att upptäcka specifika arter?
Nja, jag skulle nog säga att vi som följer med i naturens kalender ser de små skiftningarna som sker dag för dag och vecka för vecka.

Det gör att det är ganska lätt att få syn på nya saker när går sina promenadrundor. Att sedan veta vilken art det är man ser är ju en träningssak.

Inom Naturens kalender fokuserar vi på vanliga växter (vitsippa, tussilago, björkar, hägg, sälg, asp och så vidare) och när man deltar rapporterar man ju bara om de arter man kan. Med tiden kanske man lär sig nya arter och då kan man lägga till dem om man vill.

Vad finns det för specifika arter att upptäcka nu under vintertid?
Ett roligt quizz är ju att lära sig känna igen träd på deras vinterknoppar. I södra Sverige kan man – om det blir milda vintermånader – spana efter hasselns karmosinröda honblommor eller om dess hängen med hanblommor sträcker sig och börjar sprida pollen. En ’normal’ vinter dröjer detta till februari-mars i sydligaste Sverige, men från och med december kan man spana efter detta om det blir ihållande varma och torra perioder.

Blommande hasselhängen Bild av Thomas Gunnarsson/ SLU

Blommande hasselhängen Bild av Thomas Gunnarsson/ SLU

Är vissa arter mer intressanta för er att få information om än andra?
Eftersom vi försöker beskriva växtsäsongen i hela landet prioriterar vi dominerande och välkända arter, som finns i en stor del av landet. En handfull vanliga arter (tussilago,vitsippa, björkar, sälg, hägg och asp) använder vi som miljöindikationer, så dessa är särskilt välkomna. Vi har en lista med ett 50-tal arter man kan välja från och bland dessa är det vissa som är extra intressanta för den svenska miljömålsuppföljningen. Forskare som använder våra data kan dock vara intresserade av helt andra arter, så allt är välkommet.

Har ni fått in någon rapport som ni inte anade/blev överraskade av?
För några år sedan noterade vi ett svenskt rekord i tidig ’vårblomning’. Det var en hassel som blommade i månadsskiftet november-december utanför Göteborg. Ett annat år lyckades några öländska botanister räkna in över 120 blommande arter på första advent och biodlare noterade samma år honungsbin som flög på julafton.

Vad kan ni se för förändringar som just nu sker i den svenska naturen?
Naturens kalender har ju bara hållit på i tio år, vilket är en för kort tid för att dra statistiskt säkerställda slutsatser om klimatförändringens effekter.

Likväl är det ingen som blir förvånad över att den globala uppvärmningen leder till tidigare vårtecken och en längre växtsäsong.

De tio års data vi har bekräftar den bilden, som vi också kan se i andra forskningsstudier från Skandinavien. Olika arter påverkas dock olika och höstfaserna påverkas annorlunda än vårfaserna. Mellan tummen och pekfingret vågar jag ändå säga att våren kommer 1-3 veckor tidigare för de arter vi studerar, medan bilden är mycket mer osäker vad gäller hur hösten förändras.

Vara Med Naturen:

Vara Med Naturen:

Är ni oroliga för dessa?
Naturen är van vid en stor variation mellan år, så de arter som är anpassade till svenska förhållanden kommer nog att tåla en hel del förändringar. Ofta lyfts frågan om hur samspel i naturen kommer att påverkas. Detta är svåra saker att studera och förutsäga och vi har än så länge alltför lite forskning kring detta för att jg ska kunna hänvisa till några väl underbyggda förutsägelser.

Däremot förutser jag att de största utmaningarna kommer att uppstå där vatten (regn, snö, grundvatten, sommartorka) spelar en stor roll. Jord- och skogsbruket kommer behöva planera för att hantera dessa förändringar på bästa sätt. Under lång tid kommer rimligen den allt längre växtsäsongen gynna jord- och skogsbruket, men samtidigt behöver göra sig beredd för att hantera förändrade sommar- och vinterförhållanden som har med förändrad tjäle, sommartorka, skyfall etc.

Hur gör ni för att engagera människor/skolor/ verksamheter att lämna in rapporter?
Vi vet att många tycker det är roligt att vara ut och följa naturen och årstidernas skiftningar. Vi försöker fånga upp detta intresse bland dem som också tycker det är kul att bidra till forskning.

- Det kan ju kännas lite extra kul att rapportera in sin första vitsippa om man ser att vårtecken kan bli vetenskap.

Slutligen har du själv någon favorit art växt eller djur och i sådana fall varför?
Jag är väldigt svag för den period på våren när de olika lövträden är på väg att slå ut. De har lite olika grön färg och det gör att skogsbryn eller en park kan se fantastiskt vacker ut, samtidigt som det ju signalerar att livet frodas!

För att läsa mer om Kjell samt hans arbete med Naturens kalender gå in på deras inspirerande hemsida där jag själv fastnat i många timmar eller läs denna artikel från Svenska Dagbladet där de uppmärksammar Naturens kalender´s arbete.

 

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3