Naturens hemlighet - Att komma nära sig själv och det självklara.

Det är lite konstigt att påbörja en bok som vid första meningen känns som en stor utandning. Jag tar in orden.

Du och jag är en del av ett sammanhang, större än vi någonsin kan förstå eller se slutet på.

Jag känner direkt en varm känsla i hjärtat och hur mina spända axlar blir lite mjukare. Känslan av tacksamhet sköljer över mig i det halvstädade vardagsrummet och Eva Sanners bok, Naturens Hemlighet säger delar av det som Vara med Naturen grundades för att kunna förmedla.

Boken handlar nämligen om vår relation till naturen och då menar jag inte vår relation till ett annat objekt som står utanför oss själva utan istället om ett större perspektiv där naturen är ett levande subjekt inom oss alla. I kapitel efter kapitel tas de vetenskapligt bevisade effekterna av tid i naturen upp och Eva förstärker hur viktig vår relation med andra levande varelser är för vår hälsa och livskvalité.

naturens hemlighet

Det går liksom inte längre att prata bort utan studier efter studier, människor efter människor återhämtar sig från stress, ökar sin fysiska styrka, funderar och reflekterar och känner en inre existensiell samhörighet av att vara med naturen.

Boken uttrycker de självklara!

Det behöver inte heller vara så himla komplext och storartat som det kanske låter, utan nästa gång du sitter i parken, lägg ner mobilen för en sekund. Återhämtning som närvaro med naturen ge kan ske direkt. Vinden mot kinden får människor att släppa svåra tankar och komma in i kroppen ett tag. Alla har sin unika relation till naturen och Eva ger många tips på övningar som blir ett smörgåsbord för oss läsare att inspireras av.

Boken är också som att att läsa mina egna dagboksutdrag. När Eva är i Nacka naturreservat eller vaknar i tält på okänd plats så tänker jag på min tid i olika vindskydd och skogar. Småkryp, havslukt och mycket mossa. Jag skrattar därför igenkännande åt den där initiala känslan av att under mina äventyr befinna sig i osäkerheten om vad som ska hända. Eva förklarar hur vi människor har en förmåga att söka efter tillfredsställelse och att den första tiden i naturen kan vara påfrestande för psyket. Hon berättar dock vidare hur viktigt det är att vi tar oss igenom denna fas och om hur lugn, tillhörighet och “okejness” till slut landar i kroppen. Vi får chans att bara va och kan vakna med håret på ändan utan att oroa oss om hur vi ser ut, med endast frukosten att fixa.

naturhälsa

Eva skriver också om hur vi i naturen tvingas möta delar av oss själva som kanske inte är så där “instagrammiga”. Oro, sorg, ensamhet, förtvivlan. I naturen får vi en chans att föra ett inre samtal med vår egna skörhet vilket gör att vi kommer närmare oss själva. Vi vet vad som kanske ligger där och spökar något jag själv känner ger en en sådan enorm styrka i vardagen när de små problemen väljer att tillsammans rasa.

Trots att det finns en stor samvaro i varje kapitel blir jag dock argare och argare ju mer jag läser.

Haha en känsla jag inte förväntade mig och när jag undersöker var irritationen kommer ifrån, inser jag att jag är irriterad på att en bok som denna ens ska behövas skrivas. Jag menar vad har hänt med vår tillvaro att vi till och med inte ens förstår att vi är en del av naturen? Blir till och med nu när jag skriver rent av förbannad på att vi skapat ett samhälle av separation där vi förlorat kontakten med oss själva och det system som stöttar hela vårt varande.

Hur tusan hände detta? Vad fan håller vi på med!?!

Närvaro i Naturen

Jag stirrar på de skrivna orden i word-dokumentet på min årsgamla laptop. Jag känner trycket från mina jeans som produceras av för mig en okänd hand. Jag inser hur jag lever långt ifrån total samvaro med naturen och hur jag med denna bok känner en ännu större motivation till att fortsätta min resa. För varje relation vi har i vårt liv måste vi jobba på, nya saker händer varje dag och vår relation till naturen är inget undantag.

Men allas väg ser olika ut och det finns liksom inga färdiga recept på hur vi ska
göra för att komma närmare naturen! Utan läs boken, fundera hur den landar inom dig och se vilka känslor som du inom den finner. Fatta sedan dina egna val utifrån vad du vill inte vad andra tycker och tänker du borde göra.

För det går bara att utgå ifrån sig själv och sitt liv. Små steg där vi aktivt prioriterar naturen och tänker till lite i vår vardag. I morse kollade jag på stjärnhimlen och försvann ett tag. I eftermiddag blir det en långpromenad till ljudet av fallande löv. Bilen lämnas hemma så ofta vi kan och visst funkar det bra att faktiskt baka sitt egna bröd.

Närvaro i skogen

Vara med naturen grundades utifrån att vi behöver Naturen & Naturen behöver oss, aldrig har jag känt detta så stark som i denna stund. Tack Eva för lyckan, närvaron och sorgen jag under några veckor med din bok i det fortfarande halvstädade vardagsrummet fått dela. Jag känner aktivt hopp!

Tydligen finns det nu mer än 1 miljoner organisationer som drivs av att föra människan närmare naturen och skapa ett mer hållbart samhälle. Här nedan tipsar jag om några av dessa men tipsa även mig tillbaka, vi är många på denna resa!

Enemilia - Fantastisk blogg om både inre och yttre hållbarhet. Följ även på Instagram.
Omställningsnätverket - För er som är intresserade av att ställa om till ett mer hållbart liv.
Nätvärket Lodyn - Ett nätverk inom ekopsykologi
Sandra Junhammar: En av mina favoritbloggare, ärlighet, uppriktighet, bra tips och ett närvarande hjärta.
Naturens rättigheter - Ett nätverk som engagerar sig i naturens juridiska status
Klimatklubben - Facebook klubben med många tips på miljösmart liv.
Sustainable Influenencers - Instagramkonto med mycket vardagsinspiration.

Har någon av er läst Naturens Hemlighet? Vad var era reflektioner?

 Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det!
Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3

Eva Sanner: Bli vän med mörkret

Mörker & Ljus existerar som alltid i våra liv & för mig som bor i de södra delarna av detta förundransvärt avlånga land, är det varje år fascinerande hur mycket min kropp påverkas av de skillnaderna som sker i dagsljus. Jag har skrivit tidigare om hur jag dansat in ljuset HÄR och Jag känner speciellt nu i slutet av Januari att kvällströttheten faktiskt börjar bli långtråkig! Fast är det meningen att vi ska känna oss på topp jämt?

Eva Sanner, är författare och psykosyntesterapeut &  har skrivit en text som tar oss läsare med på en morgonpromenad med reflektion kring den mänskliga relationen till mörkare tider och dagsljus. Texten berör hur årstidernas växlingar gör att naturen stannar upp eller flyr sin väg & kanske ställs även vi människor inför samma val?

Läs, Reflektera & Dela i kommentarerna med dig av din relation till Mörker & Dagsljus.

Känner du rent kroppsligen av Naturens olika cykler? Vad väcker texten för tankar inom dig?

DSC_0014.JPG

Klockan är åtta på årets kortaste dag och jag tar en morgonpromenad. På min vänstra sida ligger sjön svart och stilla, i väntan på sommarens badare. Men bryggorna ligger uppdragna på land och det kommer att dröja innan det blir något hopp från trampolinen. Jag tar av in på en mindre grusväg. Skogen erbjuder här ett annat och mjukare mörker. Jag släcker pannlampan och låter ögonen vänja sig. Bäcken porlar av smältvatten intill vägen och jag är noga med var jag sätter mina fötter.

För varje steg jag tar ljusnar det.

          När jag sedan åter kommer ut på en större väg har jag beteshagar på båda sidor om mig. Gräset är täckt av en frostig hinna som får det att se ut som strävt, grönskimrande silver. De första solstrålarna når över trädtopparna och jag känner både lättnad och glädje. Jag har 6 timmar och 25 minuter innan det blir mörkt igen. Jag vill använda dem väl.

1 (9).JPG

          I mina vänners bikupor har bina krupit ihop till en boll, med drottningen i mitten. De vibrerar med vingarna för att alstra energi och byter hela tiden plats, så att de turas om att vara ytterst. Förändringar i ljus och temperatur styr vid vilken tidpunkt bina går in i kupan för vintern. Samma faktorer bestämmer när björnen går i ide. Flyttfåglar lämnar Sverige på hösten och drar söderut, för att återvända först när våren kommer. Alla varelser, djur såväl som växter, påverkas på något sätt av årstidernas växlingar.

Så även vi människor. Redan för 2400 år sedan hävdade därför Hippokrates, läkekonstens fader, att vissa blev nedstämda på hösten, sov mera och tröstade sig med socker, medan andra blev nedstämda på våren, magrade och sov dåligt.

Idag beräknar man att årstidsbunden depression drabbar fem procent av svenskarna. De flesta av dem är kvinnor och de flesta blir låga under den mörka årstiden. Också de som inte är deprimerade känner ofta ökad trötthet och större sömnbehov under den mörkaste delen av året. Mindre solljus påverkar nivåerna både av sömnhormonet melatonin och av serotonin, som styr stämningsläget.

1 (11).JPG

          Men i Tromsö, ca 400 kilometer norr om polcirkeln, blir invånarna inte mer vinterdeprimerade än folk längre söderut, trots att det där är totalt mörkt i sex veckor. Forskning gjord i Norge visar att ju längre norrut personer bor, desto mer positiva är de till vintern och mörkret. Tromsöborna mest av alla. De ser vintern som vacker och mysig och vill vara ute mycket, sova mer och minska stressen. Det gör vintern till deras favoritårstid.

”Ut på tur, aldrig sur”, liksom. Alltså: attityden till mörkret påverkar till stor del hur vi reagerar.

          Därför njuter jag av mörkret och struntar i att fly till sydligare breddgrader. Jag går i ide, även jag. Björnen kommer ur idet med små björnungar i sällskap, jag kommer med en kreativ idé, ett beslut eller en ny riktning. Vinterns budskap är vila, stillhet, väntan – men det är också i mörker som frön kan börja gro.


Eva 008 Zita M.JPG

Eva Sanner är och skriver just nu på sin tionde bok med titeln ”Naturens hemlighet”, om människans relation till naturen (utgivning sept 2018, förlag Bladh by Bladh).

Gå in på  www.EvaSanner.se
för mer information samt inspirerande kurser & Föreläsningar