5 tips för att närma sig Naturen i vardagen.

Under mina workshops får jag ofta frågor om enkla tips för att kunna "få-in" naturen i ett fullspäckat schema. Jag har skrivit ett nyhetsbrev, läs mer om just dessa HÄR! Frågorna fortsätter dock att komma och jag har därför suttit på kammaren och tänkt till lite extra på

5 Tips för att närma sig Naturen i vardagen.

närvaro i naturen

För let´s face it! Många av oss bor inte med skogen som närmsta granne och många av oss VILL INTE bo med skogen som närmsta granne! Din relation till naturen är unik men vi kan ändå finna inspiration av andra. Så nu kör vi!

Planera in naturen & gör den till en vana.
Detta är min huvudregel som jag inte trimmar på. Oavsett hur mycket jobb jag dörför har så ser jag alltid till att komma ut. Oftast så sker detta på morgonen, där jag i minst 15 min oftast ca 50 min stegar ut. Jag observerar, stretchar, promenerar beroende på dagsform. Jobbit i början men nu är naturen en del av min morgonrutin och mer en självklart start på dan. Jag känner nämligen en enorm skillnad på de dagar jag inte hinner ut och blir då lätt irriterad, får huvudvärk och så kommer de ofta en inre känsla av obalans, spearation och att jag saknar livet. Kanske låter konstigt men så är det.

På morgonen kan man ju även mötas av detta underbara ljus.

Tips på naturnärvaro

Stå still. Va tyst & Hitta ditt andetag.
Oavsett tid ute i naturen (se tips ovan) så försöker jag alltid se till att antingen helt stanna och stå till ett tag eller just sakta ner tempot på mina steg om så bara för en minut. Genom att göra detta hittar jag närvaron och naturen inom mig själv. Jag kommer ner i magen, tar ett medvetet andetag. Jag fattar där och då att jag är jag och att detta jaget finns på en underbar, växande och evigt skiftande planet. Jag inser att jag delar mina andetag med så många andra och känner ödmjukhet, kärlek och tacksamhet till att vara människa i allt detta stora. Känsla av sammanhang är en sådan otrolig styrka  och ofta är det det dessa stunder i naturen som får mig att orka med när livet pressar på och är så där extra kämpigt att förstå.

Jag sinnesfokuserar.
Detta kommer nog knappast som en chock för er läsare men att använda sinnena i naturen är rena medicinen! Genom sinnena skapas en direkt kontakt med vår verklighet och genom att bara ställa in signalen på fågelsång eller att böja sig ner och känna på gräset så förändras hjärnans sätt att bearbeta information och återhämtning kommer per automatik. Sinnesnärvaro är också smidigt de dagar man är lite mer på språng. Det finns alltid tid till att känna vinden mot huden och jag har skrivit mer om hur våra sinnen aktiverar våra kroppar till liv HÄR.

Och tro tusan att det där med fågelsång verkligen gör susen för att stressen ska rinna från kroppen.
Se bara på denna lilla!

Mindfulness fågelsång

Jag är nyfiken & ställer frågor utan svar.
I naturen försöker jag att ställa om mig från att vara en expert till att anamma en mer öppen och nyfiken attityd. Jag närmar mig träd och växter i detaljform, jag ställer hundra tals frågor till mig själv utan att googla efter svar. Jag försöker faktiskt aktivt, att vara lite mer som ett barn och bara upplever utan att rationalisera och objektifiera varenda liten sak. Genom att vi kopplar bort intellektet ett tag, så öppnar vi ju upp för händelser vi inte kunde inplanera och forskning visar att nyfikenhet är bra för hälsan, något jag skriver mer om här.

När motivationen tryter gör det lilla extra.
Alla dagar gör ju inte att man är så där super peppad på att vara ute. Tänker typ när det regnar, eller dagar då man känner sig allmänt slö för att ens göra de minsta. Då jag ändå vet hur bra jag mår av att komma ut, om det så bara är att sitta på en sten ett tag, så brukar jag använda mig av lite hjälpmedel. För att göra upplevelsen lite mer lockande som att till en början lyssna på peppande musik eller en bra podcast. Jag ser ibland till att ha ett lockande mål som ger mervärde exempelvis plocka bär eller ta några kamerabilder. Något som också funkar är att ta med fika då kombinationen natur + kaffe + choklad = livskvalitet 💚.

1 (34) insta.JPG

Hur ser du till att få in Naturen i din Vardag? Har du några tips, övningar som du brukar göra?

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3

Ett försök till en röst när valen är många

upload.jpg

Konstigt nog så låter mina taktlösa steg förhållandevis lite. Vandringskängor som rör sig på barrfyllda stigar skapar endast dova, evigt hasande ljud. Skogsduvor som skorrar. Väggmossegrönt, tagellavgrått och granbarksbrunt. Färgskalor av lugn. En skog till skillnad från valplakaten som nu poppat upp längs med slingriga vägar behöver inte skrika efter uppmärksamhet. Skogen har  inga politiska manifest men kommer enligt mig med mer självklara svar.

Är det kanske därför hit vi ska gå när frågorna och valen blir för många?

I b.la. en rapport från Stockholms universitet, förtydligas hur klyftan mellan människans värld och naturens värld ökar. Naturen sköter sig själv långt bort från stela kanter och blålysande mobila ljus. I naturen ger bruset avkall för tystnaden. Människans åsikt om hur världen borde vara och borde skapas den hörs inte där. Klass, kön och hudfärg inget av detta bryr sig varken stenen eller skatan om. Naturen gör på så vis den identitetssökande människan nollställd och okategoriserad. Vart vi sätter nästa fotsteg är mer relevant. Att-göra-listan fylld med självförverkligande blir mindre viktig och avsaknaden av etiketter får oss att äntligen pusta ut.

Det är liksom så himla skönt att bara vara ingenting ett tag, en känsla som vi nu
i valtider kanske ska ta nytta av?

För när vi blir så där avskalade så minskar vi på vår kontroll och självbesatthet. Vi vänder blicken utåt och uppmärksammar hur vattendragen sinar och skogsbränder kan tändas av den minsta gnista. Eldförbudet och sommaren 2018 fick oss att bry oss. Marken under våra fotsteg blev inte längre en kuliss, utan en levande del av oss själva.

Vi känner nu naturens smärta. Våra egna hjärtan har börjat att brinna.  
På sociala medier denna sommar har många av oss velat få den lilla människan att vakna.

Människor som har en bibehållen relation med naturen beter sig nämligen ofta så. Forskning visar hur en känslomässig kontakt till naturliga omgivningar gör att vi ser vårt egna välbefinnande utifrån ett större perspektiv. En vetenskaplig studie från en veckas vildmarksäventyr förtydligar också hur tid i naturen får oss att rannsaka oss själva. I naturens värld ser vi konsekvenserna av våra handlingar. Värderingar och prioriteringar sätt på sin spets. Valen vi gör i nuet blir viktiga. Vi tvingas att ta ansvar. Vi vill att andra ska ta samma ansvar. Drivkraften är osjälvisk pådriven av rädsla och sorg men framför allt kärlek.

Vi vill ha en ny värld! En vettigare värld! Men hur sjutton ska vi göra?!?

För de är ju inte lätt! När vi tar oss ut till en park, en skog, ett fjäll, eller ett hav tickar nämligen hjärnan igång i full fart. Vi går igenom allt som har gjorts och sagts. Kommer på saker som att vi glömde skicka grattiskort till familjemedlemmar. Kanske rent av är elaka mot oss själva. Ibland är självhatet en svår kritiker att hantera.

Men ge inte upp. Stanna kvar tills hjärnan inte längre har något att sortera. Tills att du är uttråkad och matt. Tills att blicken vänds utåt och du uppmärksammar de växter, träd och djur som finns runt omkring. Kom bort från ditt egna tjatter ett tag. Bara sitt där, i lugnet, i det avskalade och fråga naturen hur den tycker att livet borde va?

Var sedan redo och lyssna. Svaret kanske kommer mer som en känsla. Ett ord flera ord. En mening.

Ha papper och penna i fickan, ibland är det svårt att minnas när allting blir så självklart.  Ta sedan med dig lappen till kontrasten. Läs den innan du stoppar dina val i små vita kuvert och innan kryssen på människor med sociala etiketter spelar roll.

Då skulle jag ändå säga att du har gjort ett tappert försök.
Den lilla människan i allt detta stora.