Stigen mellan görandet och varandet.

Jag går steg för steg, det är promenaden jag brukar ta på morgonen. Stunden för bara mig. Jag gillar att känna när de slita gympaskorna möter den hårda marken. Jag gillar känslan av kroppen i rörelse framåt. Steg för steg, naturen omger mina rörelser. Syret i kroppen. Pulsen känns.

Framåt, framåt. Sekund efter sekund tar jag min an min verklighet. Precis som du, en varelse i en slags konstant handling. Men så fångar ytterörat talgoxens sjungande sång. Fascination över en tystnad som endast existerar i en kontrast till det som kvittrar. Jag står stilla. Vinden som tidigare givit kroppen en motståndskraft klappar det är okej mot min kind. Jag får stå stilla. Jag tittar upp. Molnen rör sig sakta. Det luktar sommar, kanske smakar det till och med som sommar. Luften är varm.

Read More