Naturhälsa i Storstan.

Att prata om att vi ska ut mer i Naturen när 80% av oss bor i städer, leder ibland bara till ökad stress. Lite som när en kollega börjar berätta om sin underbara semester, och en själv inte ens lyckats tänka på betydelsen av detta ord...Semester vad?!?😂

För många av oss, speciellt de som bor i städerna, blir "Att hinna med att uppleva naturen" förknippat med ytterligare krav, som skriker att de inte gör tillräckligt och jag tror inte vi behöver mer av detta i våra ganska sköra liv....

Men kanske kan vi istället flytta in lite naturhälsa i storstan?

Biophilic Design bygger på dessa tankar och på E. Wilsons Biophelia teori, om människors medfödda rötter med naturen. Designen utformas därmed utifrån naturen och vad våra kroppar behöver för att må bra.  

Designen vill att våra städer ska bli mer integrerade i de redan existerande lokala ekosystemet och inspirationen kommer ifrån naturens egna självreglerande system. Inga dyra bevattningsmetoder tillåts här!!!

För visst ska även stadsbor få chansen att få njuta av naturen. Speciellt då studier visar hur naturen reducerar stress samt ökar vårt fokus & kreativitet.

När ljudnivåer, luftföroreningar och livsstils sjukdomar dessutom ökar så finns det många som anser att olika satsningar inom naturhälsa i urbana områden, är en nödvändighet om vi vill att städerna och dess invånare ska ha en chans att överleva.

Det finns mycket att lära sig av Biophilic design och här kommer en liten minilektion om hur vi kan öka naturhälsan i storstan.

Naturen i rummet: Handlar om att vi ser över hur mycket direkt natur som vi upplever under en dag. Alltså hur mycket natur vi ser, hör, smakar, känner eller luktar. För att förbättra naturen i rummet så kan vi lägga till natur i våra byggnader.

På toaletterna i Söderåsens Nationalpark har de gjort detta och där går det att höra vinden och fåglarnas härliga sång. 

 Foto: cfn.news

Foto: cfn.news

 Foto: momentumww.com

Foto: momentumww.com

Naturliga paralleller: Här fokuserar vi på hur vi kan arbeta för att få in mer organiska material och naturliknande texturer, former och färger i olika miljöer. Kan vara genom ett konstverk, installationer, textiler och möbler. De vi vill är att väcka till liv minnen om tid i naturen. Jag har skrivit mer om naturdesign HÄR 😊

Naturen av rummet: Liknar kategorin med paralleller, men handlar om att försöka trigga vår  helhetskänsla av rummet för att skapa fascination och mystik. Det kan vara att vi skapar ett kontorslandskap med överblickande vyer, där vi får känna oss små i det stora, precis som många av oss upplever i naturen.

Biophilic design och mer naturnära städer får mig att drömma om sjukhus med läkande naturträdgård och lunchrum med öppnare ytor och solljus. Mera större skogsparker där fåglar och djur får möjlighet att bo.

För mig så är Naturhälsa i storstan en fantastisk möjlighet fast också problematiskt då det krävs kommunala och statliga samarbeten som utgår från miljövänliga & hållbara metoder för att det ska funka.
För det kan inte bara vara jag som mår illa när jag tänker på Dubai.

Vad tycker ni läsare om möjligheterna till att skapa mer naturnära städer? Har ni hört talas om biophelic design tidigare? Har ni andra tips på hur vi kan skapa en hälsosammare stad?

För den som vill läsa kolla på dessa Artiklar + En rapport från boverket om Gröna inslag i Staden
http://www.scmp.com/lifestyle/article/2057445/buildings-blend-nature-why-singapore-has-them-abundance-and-hong-kong
https://www.terrapinbrightgreen.com/reports/14-patterns/
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/naturens-tjanster-i-staden.pdf
https://www.challenge.gov.sg/print/cover-story/singapore-where-the-wild-things-are

Flera inlägg:
Hitta naturhälsan i storstan
Låt Naturen väcka din kropp till Liv.
Fraktaler: För Hälsa & Känslomässig Harmoni

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3

 

Naturkänsla- Ger ökad livskvalitet och hälsa

Hur mycket skulle du säga att du själv, din kropp och din tanke, är en del av naturen? 

Tung fråga en söndagsmorgon, men orsaken till min fundering är att jag under dagar av snö, lite vår, mer snö, NU äntligen vår, har hittat en metod som intresserar sig för just vår upplevda samhörighet med naturen vilket bekräftar att

Naturkänslan är en enormt viktigt del av vår hälsa.

naturkänsla nature connection

The connectedness to nature scale (CNS) skapad av forskarna Frantz & Mayer är ett  frågemall med syfte att mäta individers inre upplevelser av att känna sig emotionellt sammanlänkande med naturen. 

Mallen innehåller  olika påståenden.
- Exempelvis: Jag upplever att jag är en del av en större livsväv.

Sedan är det upp till oss att göra en egen bedömning.

Går att testa HÄR. Formuläret är på engelska men jag tror inte de ska vara så svårt att följa. Du får också scrolla ner på sidan och gå in på länken run the demo.

naturkänsla. nature connection

Testet är viktigt då forskare hoppas att genom att mäta individers nature connection (naturkänsla), förstå mer om människors relation till naturen. Tanken är att det sedan ska utvecklas program som jobbar med positiva upplevelser och reflektioner kring naturen och därmed öka både både vår och planetens hälsa. I Finland jobbar de ex, med naturkänsla inom olika projekt, går att läsa om HÄR.

På denna hemsida beskrivs inte  naturkänsla bara utifrån samhörighet utan som

En inre röst som ständigt berättar för oss vad som är bäst för oss själva och vår miljö.

Enligt mig är tankesättet inspirerande då jag tidigare ifrågasatt grunderna och värderingarna som ligger bakom vår relation till naturen. Skrev en krönika om detta HÄR.

nature connection, naturkänsla

För om begreppet natur endast blir något som existerar utanför oss, så förlorar vi kontakten med oss själva och våra kroppar. Detta påverkar i sin tur vår förmåga att fatta mer hållbara och inre förankrade hälsoval. 

Att träna upp sin naturkänsla kommer inte med ett "färdigutvecklat paket", utan handlar om att ge sig själv tid att ta in känslan av naturen och öka förståelsen för hur all natur vi upplever är en liten del av oss själva. Genom att gå in i dessa känslor av förbindelse och samhörighet ökar vi vårt välbefinnande och flertalet

Vetenskapliga studier visar hur psykisk hälsa, glädje och livskvalitet ökar genom just ökad naturkänsla.

För mig handlar naturkänsla om att reflektera över mina naturupplevelser och hitta stunder i vardagen, där jag är observerar vad som händer i min kropp i relation till min miljö. Genom att lyssna innåt och tydliggöra dessa processer så upplever jag allt mer hur min kropp är i ett ständigt flöde av samvaro, vilket i sin tur ger mig ett välbehövligt inre lugn.

Eftersom det inte finns några klara riktlinjer kring arbetet med naturkänsla, är detta mina egna personliga tankar. Jag vill därför gärna höra era åsikter, tips och funderingar kring detta tema ❤️ Har ni egna definitioner av begreppet naturkänsla eller känns det bara flummigt och obegripligt 😁? 

 OBS! För er som gör CNS-testet så ta resultatet med en nypa salt. Bara de faktum att de använder ordet ”feel”  i åtta av fjorton frågor skapar enligt mig en diskrepans och skeptikern i mig är tveksam till själva verktyget, men ändå så peppad på konceptet.

Liknande Inlägg:
Äkta Natur. Vs. Vår fantasi
Låt Naturen väcka din kropp till liv.
Att Aktivt närvara med månens reflekterande ljus.

Gillade du också det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det!  Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3

Naturen- En instagramvänlig produkt

En av de podcaster som kontinuerligt nedladdas i mitt flöde är Vilsepodcast. Du kan också söka vidare HÄR. Orsaken till att just Vilse blivit en långvarig favorit, är att den blandar intressanta teman med fascinerande verklighetsskildringar och djupgående samtal. Nils som är skaparen av Vilse har nämligen den förmågan.

Han frågar lite extra, ser detaljerna och lyfter fram det mänskliga.

Vilse.co har blivit mer än bara en podcast och Nils gör också ett fantastiskt jobb med att  publicera artiklar och krönikor. Tycker så mycket om detta tänk, då jag tror att vi måste börja jobba mer tillsammans.

Stötta varandra i olika projekt.

Denna vecka är det min tur att vara gästkrönikör. Har aldrig skrivit en krönika förut, men kände att jag vill utmana mig själv och mitt skrivande. Jag har vid publicerandet av denna text fått stoppa mig själv från att gå in och ändra om lite i texten. Kritikern som lever inom mig vill göra om, göra bättre, men vet ni?

Jag är bara så nöjd att jag vågade.

Att våga uttrycka sig, sätta ord på virrvarret av tankar är inte lätt, men jag hoppas att ni genom denna krönika får inspiration till att upptäcka naturen på ett enklare, lugnare och i grunden mer hälsosammare sätt.

För visst är Instagram och sociala medier ett fantastiskt verktyg, men att vara
med processen av naturen är där Magin sker.
Glöm inte det! 

Här kommer nu krönikan

instagram-natur-vilse-770x550.png

Hur är egentligen vårt förhållande till naturen, är naturen bara ytterligare ett sätt att bygga vår identitet genom sociala medier: hur ska vi förhålla oss, var det bättre förr? I veckans krönika så debuterar Josefin Wilkins som krönikör.

Jag scrollar igenom mitt instagramflöde och inser att vår relation till naturen förändras snabbt. Även när du läser dessa ord, sker effektivisering över våra ovetande kroppar och ny teknik lanseras i reklampauserna på vår favoritserie. Människan rör sig inte i samma värld eller takt som förr och vår relation till naturen verkar allt mer avgränsad.

Missuppfatta mig inte nu, utan jag tror “allmän” Svensson i lunchrummet, fortfarande värdesätter att vara ute i naturen. Ännu pulserar allemansrätten i våra blod. Men frågan är hur vi nu relaterar till dess ekolod?

För den breda befolkningen är nämligen naturupplevelser en instagramvänlig produkt, som med tidsbrist, effektivt ska avklaras. Vi ska till Nordnorge eller kasta oss ner för det brantaste av stup. Vi bokar pilgrimsvandringar för inre reflektion, men tid för relation och att faktiskt Vara med naturen. Nja, det fylls inte många almanackor med.

Jag är rädd att sättet vi lever på idag håller på att förstöra vår relation till naturen. Tror du mig inte så observera bara hur vi väljer att planera våra natursemestrar. Det är kartor, GPS och den rätta tältutrustningen, med det senaste inom Gore-Tex som ska med. Vi ska nå vårt mål med högsta bekvämlighet. Skyddas från naturens krafter och samtidigt exploatera både den och oss själva på ett fläckfritt instagram.
Att en söndag, se ett löv falla ner. En onsdagskväll samla pinnar för en enkel brasa eller när som helst ta sig till närmsta skog och sätta sig på en stubbe. Det är det nog bara hippies eller nytänkande ”skogsbadare” som gör.

I naturvårdsverkets rapport ” Den viktiga utomhusvistelsen” visas inte ett trendbrott för framtidens ”vuxna”. Föräldrar uttrycker rädslor och markerar utomhusvistelsens stora risker. Ska barnen ut i naturen så ska detta kontrolleras. Med grindar och betong på lekplatserna ska nog alla kunna skyddas.

Så, vad är det jag då menar? Var vår relation till naturen bättre förr? Kanske? kanske inte.
Jag är ingen vetare av allt, och lita på mig även jag har nya vandrarskor och naturupplevelser i Lofoten i sikte.
Det jag dock hoppas på är en ny trend där vi slutar att bygga upp murar mellan oss och naturen. Slutar att göra den till ett Facebookevent och slutar att tro att vi är smartare än den.

Istället vill jag se mer av människor som pausar sitt scrollande, finns tydligen en app för det och bara andas tag. Människor som går till biblioteket för att shoppa naturkunskap, istället för ett nytt stildrag. Människor som lär nästa generation att naturen, är en del av vår kroppsliga funktion.

Gillade du också det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det!  Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3

Fira påsk med medveten andning.

Otroligt vilken stämning några jobbfria dagar kan skapa. I onsdags på kontoret, var humören på topp och påskägget redan uppätet 😂

Dock, verkar vi ha lite problem med att hantera det där med ledighet. Har skrivit ett inlägg om det HÄR och det finns ju så mycket vi vill göra, så många människor vi vill passa på att krama. 

Barn utklädda till påskkärringar, kanske också är bland det sötaste som finns.

Just under högtider så kan det vara svårt att finna tid för återhämtning och vila, lugna miljöer går liksom inte alltid ihop med släktkalas. 

Glöm inte att naturens kraft finns alltid med oss & du, varför inte

Fira påsk, med medveten andning.

Inlägget fylls av bilder på skägglav, som är naturens egna tecken på friska & rena andetag.

medveten andning

För även om vi automatiskt tar cirkus 25 000 andetag på en dag, så glömmer vi av hur viktig denna process är för vår kropp. Forskning visar om vi ägnar några minuter, varje dag, åt att medvetet andas så kan vi motverka en rad hälsoproblem. 

Medveten andning gör vi genom att vi andas främst genom näsan. Djupt ska syret ner, så att det riktigt kittlar till och känns i hela magen. Woppi nu kan vi bokstavligen andas ut stress.

Med medveten andning blir vi nämligen av med för höga halter av påsk-kortisol.

Medveten andning sänker också ett högt blodtryck och gör att vi kan sova bättre, så då kanske det är okej med lite mer påskägg😊

medveten andning

För er som är intresserade har jag precis börjat läsa Medveten andning av Anders Ohlsson. Enormt mycket information, men något för er nyfikna att nörda extra i.

För det är inte bara är att köra på.

Våra kroppar är inte rent biologiskt gjorda för inomhus miljöer, fulla av konstanta intryck. Vår hjärna känner liksom inte skillnad på bra och dåligt brus. Utan för mycket brus och intryck, leder till högre aktivitet och stress, oavsett hur härliga och fulla med kärlek som dessa brus och intryck är.

Men är det inte då toppen att naturen är inget vi behöver vandringskängor för, utan naturen är en konstant, levande process inom våra kroppar.

medveten andning

Så du, varför inte då passa på & fira påsk med lite medveten andning?

Går ju att klämma in lite över allt på toan, när vi lagar mat eller kanske speciellt när vi bränner köttbullarna & tappar råa ägg.

Nu ska ni få lämna skärmarna och få fortsätta era liv men jag vill gärna höra ifrån er! Är det någon av er som kan mer om hur andningen påverkar vår hälsa? 

Kanske har ni en bra andningsövning?

Gillade du också det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det!  Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3

Att bara vara, hur svårt ska det egentligen va?

Vi klagar ofta på att barnen har svårt att sitta stilla, men hur bra är vi själva på att bara vara? Alltså, utan att scrolla Instagram, klicka för hundrade gången på väderappen eller ja någon annan otroligt sinnesdämpande uppgift?

I lunchrummet, under jobbsamtal och även på släktmiddagar kan jag riktigt se, hur de kliar i händerna hos många av oss vuxna.

Jag menar att bara vara, hur svårt ska det egentligen va?

Tydligen ganska svårt vilket kanske ändå är förståeligt... 

För när livet fylls på med jobb, socialt umgänge och trädgårdsplanering verkar det som att vi likt en flod, dras med i strömmen av liv. Även fast det är härlig att vara i detta flow, så kan jag själv, efter ett tag känna, att det blir allt svårare att vara just stilla.

att bara vara

Lite som att förmågan att vara med sig själv är en färskvara som måste tränas för att minnas.

För både hjärnan och kroppen kan likt alkohol, mat och träning bli beroende av att stimuleras och när det helt plötsligt inte finns något att göra, ja då riktigt sticker det i kroppen av obehag.

 Jag själv som tidigare alltid varit bra på och njutit av att vara just stilla, fick tydliga Varningssignaler på att något var fel, när jag insåg hur min telefon allt oftare var med eller låg nära i min ficka. 

Stillheten som varit mitt ankare och oas skapade istället en känsla av frustration som jag med just telefonen desperat ville dämpa.

 Så trots minusgrader och kyla valde jag att bemöta denna känsla med att en lördag åka ner till en stuga mitt i naturen. Utan el , vatten och avlopp.

Jag behövde nämligen träna på min förmåga av stillhet

Att bara vara


Jag åkte därför inte för att jag ville utan för att jag kände hur orolig och nervös kroppen var. Ett tydligt tecken på att något är fel.

I stugan laddad med mat och ved, var jag sedan en dag och en natt. Väl där, så tänkte jag tills det inte gick att tänka mera. Jag gick fotsteg, efter fotsteg, efter fotsteg tills jag inte orkade gå mera. 

Jag stannade upp, när solen stack fram mellan molnen, tills ansiktet blev för flammigt och varmt.

Jag upplevde känslan av att vara totalt uttråkad och vet ni? Det är inte så farligt som effektivitet-samhället vill få oss att tro.

att bara vara

Att under en dag bara få vara och uppleva en känsla av tomhet är verkligen en rensning för både kropp och själ. Dock är det en färskvara och något vi måste träna upp för att inte glömma.

Så känner du likt mig att det är dags för ett stimuli-avbrott så gör din egen variation hemma.

Behöver ju inte vara att du åker bort en hel dag, men försök ändå att komma runt alla de där ursäkterna om att du inte hinner eller att barnvakt är svårt att fixa.

Utmana dig själv till att rensa lite i röran.
Känna in din egen rytm.

För att vara med med sig själv, hur svårt ska det egentligen vara?

Fler inlägg:
Våga välja vilan
I naturen bli kvitt oro och prestationskrav
Sluta älta i Naturen

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Internationella skogsdagen: Med kärlek till skogen!

Idag är det den internationella skogsdagen.

 Dagen då hela världen firar de gåvor som skogar och träd ger oss,
säger Jan McAlpine, chef för sekretariatet ”United Nations Forum on Forests”.

Jag själv följer Mr McAlpines ord och minns med tacksamhet vad det var som fick mig att starta Vara med Naturen från första början. 

För som jag beskriver i denna lilla korta filmsnutt, så började min resa som företagare med den känsla av andrum som jag får när jag är ute i naturen. Trots detta utbildade jag mig till socionom, jobbade som flyktingsamordnare men känslan för naturen, den bara fortsatte och gro. Till slut var jag tvungen att inse att naturen behövde mer utrymme att växa & Vara med Naturen bildades av just kärleken till denna del av mitt liv.

Jag har skrivit om min kärlek till naturen HÄR.
Men idag ville jag fira med en film :)

För tack Skogen & Naturen

Tack också alla ni som arbetar för naturens rättigheter och driver en sådan viktig kamp att bevara naturens kraftfullhet.

Ps! För er som bor/befinner er i städerna! Temat på internationella skogsdagen i år är:  Naturen i staden. Så alla stadsbor se till att ge stadsnaturen lite extra kärlek idag.

Krama ett träd i en park, vissla tillsammans med en fågel
eller bara njut av att ogräset får växa igenom den tuffaste av asfalt.

❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤

Vårdagjämning: 5 orsaker till att fira

Jag tycker det är viktigt att vi uppmärksammar och firar naturens rytmer. Minns ni exempelvis Champagnefesten i Vintras? Tycker liksom att vi firar ju allt annat. Det är kanelbullens och våfflans dag blandat med halloween, men enligt mig borde vi  kanske puscha lite extra för de traditioner som vi alla, oavsett religion, kön, etnicitet, kultur, norm, pengar på kontot är påverkad av.

Jag menar, det som händer med vår jord den 20 mars kl 16.15 svensktid är enligt mig för bra, för att bara ignorera & missa.

vårdagsjämning

Det är nämligen Vårdagjämning & Jag ger dig 5 orsaker till varför just du ska fira.

Men  först vad är egentligen vårdagjämning? Jo nu är det den tid på året då jordens syd- och nordpol exponeras precis lika mycket mot solen. Jorden står därmed helt rakt upp och syd- och nordpolen står lodrät mot varandra i jordens omloppsbana runt solen.

Väldigt enkelt uttryckt, så innebär detta tillstånd att natt och dag ungefär är lika långa, men att dagarna framöver blir längre.

För den som vill veta mer om Vårdagjämningen i detalj, är detta en Toppen bra sida.

Men jaha, is that all, tänker du. Låter vårdagsjämningen kanske inte tillräckligt häpnadsväckande för att fira.
Well, du bestämmer men låt mig i allafall  få ge dig min lista.

5 orsaker till att fira vårdagjämningen.

1. Våren är på väg: I England kallar man faktiskt denna tid på året, Vårens första dag. Är inte det härligt! Själv är jag lite trött nu på vinterns drippande och droppande, för att sedan komma tillbaka och även fast snön verkar hålla i sig ganska länge, så får ordet vår mig att tänka på all den grönska som nu väntar. 

Jag var faktiskt ute här om dagen, hittade en icke-snötäckt bit av mark och stoppade mina fingrar i jorden. Jag kände kraften som finns i det nya, i det som väntar och på våren upplever jag det som att vi alla tillsammans är redo att växa.

Är inte denna bild helt magisk, livet kan växa på varje gren.

Vårdagsjämning

2. Snart dags för sommartid! Helt sjukt egentligen att vi kontrollerar tiden så här, men under natten från lördag 24 mars till söndag 25 mars så får vi äntligen ställa om klockan. Förutom att vi får sova en timma mindree, glöm nu inte detta! Så får vi även fram till midsommar njuta av att varje dag blir Längre! Åhh, tankar om ljumna kvällar utomhus med mat och trevligt sällskap, strömmar igenom hela min kropp. Vill börja boka in dessa redan nu!

3. Dagarna blir i tid längre och därmed också varmare. Då jag valt att flytta ifrån staden så kan jag verkligen, känna i luften hur den kalla kylan sakta förlorat sin skärande känsla. Det finns, trots minusgrader, en underliggande värme i luften, som nu smälter en spänd kropp och

" The winterwind is definitely starting to loose it's grip”

Som Matthew utropade i köket förra veckan. Själv, fylls jag av en känsla av tacksamhet, då just värmen är så viktigt för min kropp.

4. För att skapa nya traditioner: För mig är det viktigt balansera upp social media, eget företagande och jobb med rutiner där jag minns hur naturen är en del av hela mitt kretslopp. Både du & jag är av naturen och inom slit och släng samhället, känns det viktigt att ta upp gamla traditioner som dels förlorats. Det handlar inte om att gå tillbaka och leva som nomad utan blanda upp. Ta det bästa från vår kultur men minnas all den visdom som finns i vårt ursprung.

 BIld: Karoline Jönsson

BIld: Karoline Jönsson

5. Som en KICK-OFF till att starta något nytt! För att fira blir det denna gång ingen champagne, utan istället ska jag grodda. Mina fingrar är nämligen inte så gröna, men som en klick-off på att faktiskt försöka att börja odla lite mer, så låter groddning som en bra start. Har ännu inte bestämt vad, men blir så peppad varje gång jag läser inlägg från bloggen självhushållningsprojektet där Karoline förmedlar ett enkelt sätt att leva. Göra lite här och lite där. 

Jag menar, kolla bara på ärtskotten som groddats på bilden ovan. Det är väl något även jag borde klara.

Detta blev ett väldigt "peppande" inlägg och jag vill bara skriva, att jag personligen känner människor som upplever att våren/ ljuset och allt det som nu händer, också kan vara jobbig. Det är viktigt att alla känslor uppmärksammas.

Så nu vill jag höra från er, hur tänker du kring våren?
Har du tänkt att exakt kl 16.15 vara med och känna rotationen eller har du några andra orsaker till att fira?

Fler inlägg:
Henrik Hallgren: Människor är också natur
Eva Sanner: Bli vän med mörkret
Alla våra hjärtans natur
Vintersolståndet. Missa inte årets viktigaste julfest
 

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Naturen är inte bara en hobby!

En sak som förbryllar mig lite, när jag föreläser och pratar om naturens hälsoeffekter, du kan läsa mer om dessa HÄR, är att människor verkar tro att jag är där för att snacka lite gött om en slags hobby.

Naturen ses som ett intresse och något som främst lämpar sig för ecohippies eller sådana där friluftsälskare med neongröna regnfodral.

Lyckligtvis, brukar det vara vissa som efter föreläsningen kommer fram till mig med ändrad inställning. Först pustar jag ut, skönt att någon har lyssnat :) Men sedan fylls jag även av tacksamhet av att några få ändå har snappat upp hur

Naturen kanske rent av är grundläggande om vi vill leva ett liv med närvaro och energi.

naturen ett hälsommare liv

Låt mig förklara. Vi är alla ganska medvetna om och kanske till viss del lite uttråkade, av att höra om hur viktigt kost och fysisk aktivitet är för vårt välmående. Vi lever i ett privilegierat land och vi har därmed redan nu, mycket kunskap om hälsa och hur vi kan ge våra kroppar rätt förutsättningar till att faktiskt må bra.

Hälsosnacket har verkligen sjunk in i vardagen och även förändrat många beteenden. I allt från släktmiddagar, till på  jobbets APT:N så uppkommer samtal om friskvård och Tabata, samtidigt som skvallerpressen förmedlar om goda val för just din tarmflora.

Att vi fattat att hälsa är viktigt är därmed ingen Nyhet

Många av oss tar också medvetna val i vardagen riktade mot just att stärka sina kroppar för att ge dem kraft och energi. Efter ett tag minskar motståndet och valen slutar att bli just val, utan ses istället som en uppskattad vana, vi faktiskt ser fram emot.

Det är väl där jag vill att även naturen ska landa och prioriteras, liksom inte bli ett val utan en del av en livsstil. För börjar vi med kunskap förstå de vetenskapliga effekterna av naturen så kanske vi med denna kunskap också kan förstå att naturen, likt kost och träning bör ses som en vald hälsostrategi.

Mitt mål är därför inte att tvinga folk att rent magiskt börja älska naturen. Nej, det intresset kan jag ha för mig själv! Och jag är inte här för att snacka om att alla ska upp på Kebnekaise, eller spendera sina helger i vindskydd med bränd korv.

Istället vill jag höja nivån på sättet vi pratar om naturen så att den inte bara blir en hobby utan en del av ett hälsosammare liv.

Är detta viktigt? Vet inte de flesta detta?

Dessvärre inte. Se bara på sjukvård, äldrevård, psykiatri eller inom grupper för stadsplanering. Det känns som att vi har vetat om naturens hälsoeffekter under en lång tid, ändå tas dess unika kvaliteter inte på allvar! Varken i offentlig sektor eller i samhällsdebatter kring hälsa. Enormt frustrerande!

Därför är det nu är så fantastiskt att forskningen inom naturen kopplat folkhälsa äntligen skapar kvantitativ data och rena forsknings resultat. 

Nu ska ropen över hela landet skalla!

1 (56).JPG

Okej, verbal orddiarré är officiellt över 😊

Nu vill jag höra från er läsare! Många av er har jag ju inte träffat och jag är så nyfiken! 

Ser du naturen främst som en skön hobby? Inget fel med detta men hur ska vi göra för att stärka naturens krafter i hälsodebatten?

Mer om mina föreläsningar finns HÄR

ÄVEN ETT STORT OBS, känner att jag måste få med detta här!!! Hälsa är alltid individuellt och endast du vet exakt vad som bör prioriteras i ditt liv. Har skrivit om det HÄR, och jag hoppas därför att ni inte tar detta inlägg som hälsohets♥️

Liknande inlägg:
Fraktaler: För hälsa & känslomässig harmoni
Forskningsrapport: Bli kvitt prestation och stressfyllda krav.
Forskningsrapport: Sluta älta i naturen

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Vad naturen kan lära oss om Acceptans

De flesta av inläggen i denna blogg utgår från forskning om naturen och jag själv är grymt fascinerad av kunskapen som finns att hämta inom denna värld.

Men är det därmed bara vetenskapligt, svårformulerat kunnande som räknas?

Absolut inte! Vilken tråkig värld om vi inte även värdesatte kunskap som inte gick att kategorisera eller kvantifiera.

Jag tror vi måste bli bättre på att lyfta fram den sanning som lever i våra egna erfarenheter men också våga lyfta fram det som naturen direkt och indirekt kan lära oss.

Jag tänkte därför börja med en ny kategori och serie i bloggen som jag valt att kalla naturens lärdomar. Här kommer jag att ta upp vad naturen fått mig i min direkta upplevelser att inse och

Första temat är Acceptans.

Acceptans i naturen

På senare år har nämligen livet gått lite bananas, där allt mer oförutsägbara händelser fått mig att möta vardagens mindre instagram-bara sidor. Det har varit händelser som skapat tomrum. Händelser där rädsla och oro har blandats med en splittrande värk. Det värsta har nog ändå varit just händelser som skapat den där bottenlösa förvirringen, som endast kan uppstå när det finns kärlek att ge, men som plötsligt inte har en mottagare eller en slutstation...

Oförklarliga händelser som gör att det gör ont att andas.

Livet har ju den tendensen, lite allt på en gång. Vi utropar, Varför händer detta mig? och plötsligt står vi där på biblioteket, med en självhjälpsbok i handen och med starkt motstånd. För livet ska väl inte vara så här? Det måste vara något jag gör fel. Något som alla andra, glada människor där ute gör rätt.

Jag släpper kontrollen. Jag går och stänger den tunga biblioteksdörren bakom mig. Kunskap från ord hjälper mig inte nu. Jag måste själv, med hela kroppen förstå. Jag går ut i naturen, som i små korta doser av samvaro, hjälper mig att hänga med. 

Hjälper mig att utan ord, fatta det där vi kallar acceptans.

Acceptans i naturen

För ute i naturen, ser jag hur både livserfarna ekar och alnar har ärr som tyder på sjukdom och slitage. Ingen som är av naturen kommer undan.

Livet vore kanske inte livet utan formandet av bekymmersamma rynkor & smärtsamma ärr.

Jag sätter mig vid en porlande bäck där flödet rinner igenom varje sten. Jag lär mig att livet liknar just detta flöde och det enda jag kan göra är att försöka följa med.

Jag måste acceptera det jag inte kan förändra och likt vattnet i den porlande bäcken, fortsätter mitt liv ändå att rinna.

Jag känner lukten av den sega kådan som rinner från en björk med ett öppet och infekterat sår. Jag inser att jag måste acceptera att vissa sår, inom mig, kanske  heller aldrig kommer att läka. Jag måste därför erkänna att de finns och nu är en del av min kropp. Hur jag hanterar och vårdar såret blir dock nästa fråga?

Jag ser hur löv faller från trädet och inser att avsked och släppa taget är en del av livet och att allt liv har just sin gång.

Tycker denna bild så vackert representerar hur lövet försöker
desperat hålla kvar i isen som sakta smälter ifrån...

acceptans i naturen.

Acceptans är att låta processen vara. Låta isen smälta.

Jag lutar mig mot en gran, vars rötter är förankrade och växer på en avhuggen stubbe. Jag slås av att jag själv förlorat mina rötter men att jag likt granen, kanske kan gro igen fast utifrån en ny slags plattform.  

 Jag lägger mig ner, tar ett djup andetag och känner i hela kroppen att jag endast är natur. Det gör faktiskt inte längre lika ont att andas. Jag accepterar var jag är och ger upp.

Jag behöver inte förstå ordet acceptans, det finns inga rätt eller fel. I naturen försvinner mitt vetenskapliga intellekt. Jag får en Micro-vila av stillhet. Det är allt, jag behöver just nu.  

Acceptans, acceptans och ja Acceptans!

Det finns mycket att läsa om detta tema men jag vill höra från era berättelser och erfarenheter! 

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Geocaching - kan förändra ditt liv.

För ett tag sedan skrev jag Ett Inlägg om hur vi med våra mobiler och modern teknik kan finna nya sätt att vara i och med naturen. Inlägget väckte många olika slags reaktioner och de flesta av er verkade vara positiva till en sådan utveckling då GPS, olika appar, samt spel kan vara ett praktiskt, roligt och inspirerande verktyg att använda under naturvistelsen.

Många av kommentarerna nämnde även Geocaching som en av de aktiviteterna som var extra Peppigt och självklart ville jag därför veta mer om detta!

Som tur var fick jag kontakt med Andreas Niva, som är lite av en expert på området och genom Andreas ord och inspirerande berättelse har jag nu förstått värdet och glädjen i geocachingens äventyr!

 Läs & inspireras till hur Geocaching
kan förändra ditt liv!


Geocaching har förändrat mitt liv för alltid, jag har gjort saker och besökt platser jag aldrig skulle tänka mig att besöka om det inte var för geocaching.

Låt oss hoppa tillbaka 8 år, när jag för första gången kom i kontakt med denna fantastiska hobby. Innan dess var jag inte alls mycket för naturen och promenader i skogen var obefintliga.

När jag tillsammans med min fru var på besök hemma hos ett par släktingar, fick vi reda på att deras son var ute och “cacha”. Vi tittade på varandra som två frågetecken och fattade inte alls vad de pratade om. Fick då en kort beskrivning av vad det var, det handlar om att man med hjälp av en gps, antingen den i telefonen eller en terräng gps ger sig ut för att leta reda på “skatter” som någon har gömt. Dessa består oftast av en vattentät behållare av olika storlekar, de mindre sorterna innehåller för det mesta bara en loggbok medans de som är lite större även kan ha saker man kan byta med.

 En liten cache med leksaker, loggbok och penna. &nbsp;Foto: Andreas Niva

En liten cache med leksaker, loggbok och penna.  Foto: Andreas Niva

Detta lät väldigt kul och när jag kom hem den dagen skapade jag ett konto på geocaching.com. Där finns alla cacher registrerade och en karta över vart de finns. Det finns även appar idag där den informationen finns så man kan leta efter dem när man är ute.
Promenaderna efter dessa blev bara längre och längre, man ville vara ute så mycket som möjligt för att leta reda på dessa cacher runt staden.

Med hjälp av detta kommer man besöka platser i sin egen stad man inte visste fanns. Man ser sin egen stad ur andra synvinklar, ibland upp från en lyktstolpe eller under en bänk. Dessa burkar kan sitta precis vart som helst.

Med tiden började man ta sig ut i skogen, en plats som nu ligger mig varmt om hjärtat.

Här kan cacherna ligga under stenar eller uppe i träd, på vackra utsiktsplatser eller längst med en vandringsled. Man går där och bara njuter av tystnaden i skogen, tar in all vacker natur och samlar energi för kommande stunder som kan vara jobbiga.

 Fotot är taget vid Norrköpings högst punkt 171 meter över havet. Foto: Andreas Niva

Fotot är taget vid Norrköpings högst punkt 171 meter över havet. Foto: Andreas Niva

Under årens lopp har jag alltid strävat efter att utveckla mig och möta nya utmaningar. Under 2014 tog jag grönt kort i klättring för att lära mig så mycket som möjlig om hur man säkrar vid klättring. Just för att kunna ta de cacherna som kan vara placerade nedanför en bergvägg eller uppe i en hög tall.

Man skulle kunna säga att jag tog mitt geocachande till en helt annan nivå det året.

Efter det har jag tagit mig upp för tallar på 20 meter eller ner för bergväggar på 30-40 meter, adrenalinet pumpar när man ger sig på dessa utmaningar, men det är kul! Glömmer aldrig den dagen när jag skulle ta mig ner för ett kalkbrott på 30 meter och min son då 3 år ropar “hej då pappa”. Då blev jag lite rädd, men det gick bra så fort jag kom över kanten.

 Jag tar mig ner för ett kalkbrott, ca 30 meter högt. Foto: Andreas Niva

Jag tar mig ner för ett kalkbrott, ca 30 meter högt. Foto: Andreas Niva

Under dessa år har som ni kanske förstår mitt intresse för att vara ute i naturen vuxit sig väldigt starkt, så fort jag möts av solljus genom fönstret vill jag bara ut, ut för att upptäcka nya platser, nya utmaningar och komma ifrån den stressiga vardagen man kan ha.

Allt detta har lett till att jag och ett par väldigt goda vänner, som jag för övrigt träffade genom geocaching beslutade att under sommaren 2017 bestiga Sveriges högsta berg Kebnekaise. Vi hade direkt ingen fjällvana och någon liknande vandring hade vi heller inte gjort. Så när beslutet togs januari samma år började en hård träning mot toppen.

Och självklart hittade vi några cacher på vår väg mot toppen.

 Toppen på kebnekaise. Foto: Andreas Niva

Toppen på kebnekaise. Foto: Andreas Niva

Jag har idag två pojkar som är 4 och 5 år gamla och har tagit ett beslut att använda geocaching som motivation att ta oss ut, de har sedan de föddes varit med på olika äventyr stora som små. De tycker för det mesta att det är kul att följa med för att leta reda på en skatt, “skatten är vår” brukar de utropa när vi har hittat det vi söker.

Det är viktigt att få ut barnen från det stilla sittande de annars kan fastna i hemma, allt från tvn till surfplattor. Och vad är inte bättre lekplats än skogen, där finns allt man behöver.

Under åren har jag också utvecklat mitt sätt att inspirera andra att ta sig ut. Genom mitt Instagram kontoanajsfoto” har man kunnat följa våra äventyr.

Vintern 2017, tog jag det vidare ett steg genom att starta Sverige största vlogg om geocaching - GEOVLOGGEN. Det har funnits ett intresse från utlandet under den här tiden vilket har gjort att jag har lagt till undertexter på engelska på mina videos.

  Jag loggar och killarna undersöker cachen. Foto: Andreas Niva


Jag loggar och killarna undersöker cachen. Foto: Andreas Niva

Välkommen att följa mina kanaler och bli inspirerad av den vackra omgivningen vi har!

Blir ni nyfikna på geocaching så tveka inte heller att höra av er, och klicka in på antingen

Youtube, Instagram eller Facebook.

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Forskningsrapport: I Naturen bli kvitt prestation och stressfyllda krav

I både möten med människor samt inom vetenskaplig forskning understryks att naturen läker när vi är som mest sköra. Skörheten kan komma ifrån många, olika sorter händelser i livet om det så är allvarlig sjukdom, utbrändhet eller ett irrationellt mörker som skuggar varje steg i ens blick.

Jag försöker aktivt se detaljerna och sammanhanget i dessa olika subjektiva beskrivningar och inser att många vänder sig till naturen, då denna miljö inte upplevs vara lika kravfylld som många andra delar i livet dessvärre är.

I naturen blir vi kvitt prestation
och stressfyllda krav.

För visst kommer i stort sett alla miljöer vi befinner oss i och alla de relationer som dessa miljöer stöttar med vissa villkor. Jag menar om vi börjar med den ”minst” kravfyllda miljön (som tydligen ska vara vårat hem) så möts vi där av disk som inte lever upp till väninnans instagram och hur hemmets olika relationer, trots att de är fulla av kärlek, kommer med flertal premisser & kompromisser.

Naturen prestationskrav

Om vi sedan fortsätter in i arbetslivets värld så läggs ännu mer prestationsbaserade handlingar på våra axlar. För att inte tala om de sociala normerna som trots deras osynlighet kommer med en väldigt klar lista.

I en vetenskaplig artikel av Kaplan & Berman diskuterar författarna hur mycket energi det faktiskt går åt i vår vardag för att förtycka alla våra instinktiva beteenden. Vi kan inte på en arbetsplats gå efter vår egna klocka och äta, vila, eller röra oss exakt när och hur vi vill.

 Det är helt enkel energikrävande att få finnas till och passa in.

Normerna i sverige innebär också att vi inte heller bör visa ilska, sårbarhet eller för mycket glädje då det är ytterst irriterande att vara mer än Mr/Miss lagom. Det gäller istället att vara tillräckligt ledsen tillräckligt känslosam, ha lite problem men samtidigt väga upp dessa med en rolig helg resa.

naturen prestationskrav

 Undra egentligen vad som skulle hända om vi var exakt oss själva?

Kanske blir rent kaos :)

VI skyller ofta på att mycket mail, telefonsamtal, dagishämtningar och vardagspussel är det som orsakar stressen i vårt liv. Men aldrig hör jag människor säga - Idag känner jag mig HELT SLUT på grund av de normer som jag tvingades leva efter.

Vi kanske inte är lika medvetna om hur mycket kraft dessa osynliga regler ändå tar?

Att förtrycka kroppens naturliga instinkter samt att konstant följa osynliga normer går enligt forskning att sammankoppla med en stark energiförlust och mental utmattning. Jag nickar igenkännande, då jag inom vissa sociala sammanhang känner mig som en nedtryckt vattenpöl.

Naturen är dock vetenskapligt bevisat en kontrast till dessa miljöer då dess sensoriska intryck, relationer med fåglar och träd inte får oss att känna oss lika formade, kanske eventuellt mer fria. Vi får till och med leka, slänga våra tunga kroppar mot mjuk mossa, dansa & göra vårskrik

I naturen får du vara precis som du är utan krav på att prestera.
En oas i dagens samhälle.

naturen prestationskrav

Tycker detta är ett intressant tema då naturen självklart kommer med många fysiska krav men kanske är dessa lättare att hantera än just de psykiska? Vad tror du som läsare?
Vart går du för att komma bort från prestation och stressfyllda krav?

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Till helgen! Längtar du efter äventyret med naturens krafter?

Vinden stöter nästan bort en nätt kropp, som demonstrativt sitter kvar på klippans kant. Havets vågor bryter in mot en osynlig strand och tystnadens oro skriar i luften. Jag är rädd, men jag sitter kvar. Jag är rädd men jag är ändå trygg. Jag är rädd men jag känner sinnesro.

helg aktivitet

Inför naturfyllda dagar är det några av oss som aktivt spanar in väderappen, där fokuset ligger på fina soldagar med fulländad tjugoettgradig värme.

Vindar som svalkar & idealiskt, instagram-vänligt fotoljus.  

Några av oss tänker dock lite annorlunda eller bara med ren erfarenhet vet, hur jädra fel den där väderappens ändå har! Naturen har sin egen rytm och önskemålen om bra väder lyssnas sällan på.

Jag måste säga att kunskap om hur snabbt vädret kan ändras, har gjort att jag har storrespekt för naturens krafter, men även börjat att förälska mig i dem. Jag vet att jag aldrig kan kontrollera vädret och att vädret absolut inte är en kompis, som bryr sig särskilt om mitt lilla liv. Ändå som sagt så har jag börjat förälska mig i naturens krafter... Kan ni hålla med?

Någonting inom mig, en slags rädsla inbakad med en stark livslust, får mig därför att på klippans höga kant att stanna kvar.
Får mig att vilja känna varje vindpust och regndroppe mot min nakna kind.

helgaktivitet i naturen
helgaktivitet i naturen

Och jag är inte ensam!

Jag har kompisar som åkt runt i USA och letat orkaner. Jag har haft kollegor som ger sig ut när det ösregnar bara för att få känna. Naturens krafter är det som lockar och kittlar våra inre sökande hjärtan och kanske kan du som läsare just nu, minnas dessa lustar.

Fillipa Werner citerar Henry David Thoreaus teorier om att vi överklassare, gärna strosar runt i vildmarken för att i dess övermakt få oss att känna oss små och eviga på samma gång.

Liten, i förhållande till jorden som känns oändligt stor i förhållande till människans förmåga att förstöra. Evig, som del av ett oändligt kretslopp av liv och förruttnelse.

Fundera på citatet ett tag, då jag själv inte kan bestämma mig ifall det är just detta som får mig att på klippan sitta kvar =)...

Men, naturens krafter tar mig ändå nära en slags skörhet frågan är dock varför denna skörhet i sin tur verkar vara ett allmän mänskligt behag?

Kan inte ni hjälpa mig att förstå? Skriv om er relation till naturens krafter!

Varför väcker extremt väder och närvaro av naturens krafter våra lustar? Och varför reser vi människor mil just för att leva nära denna känsla?

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Göran Ekström: Inre Drivkraft & Hur du kan lyckas som Naturfotograf

Göran Ekström skulle kunna beskrivas som den trygga vän, vi alla vill ringa till när det krisar. Ni vet den personen som vars ord utstrålar en slags konstant trygghet och den person som alltid kommer med de mest självklara av svar.

Ovetande om mina tankar, beskriver Göran sig själv som en livsnjutare, intresserad av livskvalitet. Han pratar länge om hans om kärleken till naturen och till slut måste jag fråga men…

- Du är ju en av Sveriges bästa fotografer är inte det värt att nämnas?

Jag känner i hela kroppen hur Göran småler.
Kärleken till naturen är det som väger störst.

Intervjun försätter med, fängslande naturporträtt, Görans Bästa Fototips och framför allt inspiration till hur du kan göra för att utveckla ditt fotografi!

Ps: De flesta bilder i detta inlägg är tagna av Göran Ekström. Dock är bilderna i låg upplöst skick är du intresserad av original bilder gå till ekstromnaturfoto.picturo.se

 Bild: Op.se

Bild: Op.se

Har du alltid varit intresserad av fotografi och djur? Eller vart kommer ditt passionerade intresse ifrån? Jag började när jag var 14 år och har egentligen aldrig slutat. Det var ingen som visade mig hur jag skulle göra, utan jag lärde mig genom att öva. Jag tyckte kameran var otroligt spännande, i den kunde jag avspegla mitt liv som spenderas till den mesta del i skogen.

Jag relaterar det till spänningen som kommer ifrån att jaga. Det är tyst, en utmaning att inte störa men samtidigt alltid vara redo. Du måste vara smartare än djuret och sen kommer utdelningen. Det är enormt tillfredsställande att få det foto du så länge önskat och fördelen med fotografi till skillnad från jakt är att jag inte behöver kladda med en massa tarmar.

Jag hör hur Göran skrattar så härligt i telefonluren…

Varför känns det viktigt för dig att dokumentera det svenska djurlivet? För mig blir bilden viktigt dels personligen, då jag genom fotot återupplever alla minnen från det specifika ögonblicket. Sen är det härligt att kunna inspirera andra människor. Visa på de mervärden som finns av att spendera tid i vår natur. Jag tycker det är fantastiskt roligt att i detalj berätta om hur bilden blivit till och under specifika bildvisningar är historian bakom fotot, det som får bilden att leva och gör den unik.

Gå till Görans Facebook profil och dras in i dessa sagor

Finns det en specifik fotostund som du minns extra? Jag minns att som nybörjare var dagen räddad om jag såg en mask, men med tiden har jag nog fått lite större krav. Det som jag dock alltid kommer tillbaka till, är glädjen av att närvara vid ett tjäderspel. För er som inte vet vad detta är finns filmer Här. Runt tre halv fyra, börjar tjädrarna med sin sällsamma föreställning. De flyger upp på kojan där jag övernattat och det är en ära att ligga och lyssna på dessa sagolika ljud.  

Vill du som läsare ta del av ett tjäderspel?
De befinner sig oftast i gamla tallskogar, och finner du inte tjädrar kan orrspel vara lättare att hitta.

12670480_917891504996745_1622089472280660556_n.jpg

Hur lång tid kan det för dig fånga en bra bild? Jag brukar alltid ge ett exempel på en magisk närbild av en storlom, som jag efter 10 år fick exakt så som jag ville. Bilden är tagen med kort brännvidd och med en fjärrstyrd kamera, själv var jag 250 meter bort. Det krävdes bara en exponering, men alla små komponenter ska sammanfalla. Det var vindstilla, vattnet var spegelblankt, soluppgången skapade ett magiskt ljus och skogskanten låg perfekt i bakgrunden. Vilket ögonblick!

Jag ser mig själv som en konstnär

...och kan bland önska att jag själv hade lika fria händer. Jag menar konstnärer kan ju börja med en vit duk och sedan måla in deras drömscenario. Så lätt är det dessvärre inte för mig. Men det är viktig att tänka som en konstnär, utgå från att varje liten detalj ska vara perfekt, för att uppnå den magiska helheten.  

Ändå måste man lämna en liten del åt slumpen, det går inte att ha koll på allt! Du måste dock ha så full koll på all teknik som det bara går. Tänk inte om det kommer att krångla utan fråga dig hur? Lär dig just motivets arttypiska beteende. När den häckar, hur den uppträder, lära känna individerna inom arten. Med Storlommen var jag nämligen tvungen att också hitta de individer som inte var rent av skiträdd för kameran då 80% av alla storlommar är otroligt skygga. Men det är ju inte nödvändigt att bara fotografera vid boplatser. 

Vilka sinnen använder du dig av för att spåra upp djur? Vi ska inte glömma av hur viktigt det är med vår hörsel. Med den kan vi spåra oss fram. Ljuden från djuren ger oss en riktning. Med tiden kan vi gå tillbaka och med karta lägga kryss för koordinater. Då kan vi lära oss mer om djurens egna rörelsemönster.

Jag ser det som att i den vilda naturen är jag en turist i ett främmande land.

Kravet läggs då på mig som ny, att aktivt försöka förstå och lyssna, annars riskerar jag att gå miste om mycket. När du lärt dig skogens språk så kan du upptäcka mer spår, så som fotavtryck och spillning. Erfarenhetsbaserad kunskap är otroligt viktigt.

21740456_1382476081871616_2348301765344580484_n.jpg
10171720_545464675572765_1944140640930015460_n.jpg

Vad gör du med din lurförstärkare? Min lurförstärkare är en tratt, utseendemässigt likt en stjärngossemössa som jag använder mig av för att locka till mig älgtjurar. Du förstår att hösten är en spännande tid då älgen har sitt brunstläte. Då ser jag till att ge mig ut och sätter tratten till munnen och tutar på, finns filmer på Youtube att lära sig av HÄR. Detta jag lovar dig, är riktigt roligt och likt en kontaktannons närmar sig sedan älgtjurar, som tror att det egentligen är en älgko som står och lockar. Kanske blir de besvikna när de ser mig…

Göran skrattar så härligt, återigen…

Om man är nybörjarfotograf men vill ut och fotografera mer vilda djur var ska man börja? Ge dig inte på det svåraste på en gång utan börja med något enkelt djur. Skogssorkar och möss är faktiskt jättespännande, dom kan man mata. Avstå att fotografera skygga fåglar vid sitt bo om du inte är väldigt insatt i hur du ska uppträda. Det är nämligen lätt att förstöra en häckning genom ett olämpligt beteende. Så viktig får en bild aldrig bli för oss.

Viktigaste är här återigen kunskap och motivkännedom! Läs på om ditt djur.

Locka till dig dem med exempelvis sötmandel, om det är en liten skogssork, som du återkommande slänger ut på samma ställe. Exempelvis vid en gammal stubbe som de känner sig skyddade i. Till slut, kommer skogssorkarna känna igen ditt mönster och komma likt barn till en glassbil när de hör dina steg. Då är fotografi som roligast och just dessa djur är en glädje att fotografera.

Kan du rekommendera någon specifik utrustning som kan vara bra att börja med? Det jag med säkerhet kan säga är att du måste välja en kamera som fyller just dina unika behov. Tänk på vilken typ av bilder du vill ta. Du behöver ingen dyr kamera utan se istället till att du kan byta optik och objektiv så att du kan komma närmare det du vill göra. Det måste vara en kamera som du genom erfarenhet lär dig att leva med och känner dig rent praktiskt bekväm med.

10801565_643065122479386_7033697239120578056_n.jpg
10646851_631309343654964_94587439923357509_n.jpg

Vid fototillfället är det vissa specifika detaljer som du fokuserar på? Ljuset är det viktigaste. När det gäller närbilder är mulet väder bäst,  till skillnad från starkt solljus som ger så svarta skuggor. Sen är det en annan sak om du tar fotot i ett snölandskap, då kanske du vill få en mer gnistrande bild.

Testa hur ditt motiv blir i olika ljus och se vad som fungerar bäst. Jag brukar ofta rekommendera slöjad sol. Du kan också knäppa precis när solen går in i ett moln, och på det sättet få exakt den kontrastrikedom över motivet du önskar. Väldigt fint.

Vilken typ av redigeringsprogram använder du dig av? Jag har Photoshop. Där kan jag öka ljuset eller göra bilden mörkare. Det kan också handla om vilken typ av känsla jag vill förmedla. Skarpa kontraster gör bilden hårdare, mindre kontraster ger bilden en mjukare känsla. Jag försöker att inte redigera sönder bilden utan mest göra små ändringar och absolut inga avancerade grejer. Inget fusk i datorn alltså!

Finns det några personliga egenskaper som är värdefulla för att lyckas som en vilddjurs fotograf? Tag och fundera vad det innebär att lyckas för dig.

Fundera på vad du vill, vill du ha fotografi som en hobby eller tjäna pengar på den?

Brukar säga att den enda du ska tävla med är dig själv. Jämföra de bilder som du tog förra året, mät din egen framgång, hitta din stil och jobba med den.

428392_235712103214692_1325038458_n.jpg
GöranEkström4.jpg

Det är så otroligt destruktivt att jämföra sig med andra eller bara kopiera andras verk.

Var heller inte allt för bildhungrig. Kom ihåg att du lär dig genom misstag. Misstagen blir en del av minnen för livet och även det som i slutändan kommer göra fotot speciellt och precis så som du vill få de. Bilder som har varit svåra att få innehåller också oftast de mest spännande händelserna man senare kan berätta om, när just den bilden kommer på tal. En tröst när det krånglar i fält!

Fundera vart ifrån kommer min drivkraft och hur bevarar jag drivkraften?

Du ska ha roligt och trivas i processen, njuta av resan. Just dessa mer mjuka värden är det som kommer göra ditt fotograferande till något hållbart.

I dag är det generellt mycket svårt att sälja bilder i någon större omfattning. Men tidigare då det inte fanns så många som tog bilder var det betydligt lättare. Nu dränks marknaden av bilder och kraven är oerhört mycket större. Inte minst sedan trycktekniken utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen inom kameraområdet.

Riktigt bra och försäljningsstarka bilder produceras dock fortfarande. Men eftersom riktigt god fotografi är en konst, ett hantverk, som det tar tid att lära sig måste det byggas av ett äkta motivintresse. Framgång inom detta är dock att välja motivområde inom det man själv dras till och inte skygga för att det hela kan ta tid. Fascinerande nog är det också så du så småningom kanske kan tjäna pengar på bilderna, då din unika stil gör att de säljer sig själva.

Jag vill faktiskt understryka hur berättelsen bakom bilden, oftast är det som gör att den lyckas. Likt denna bild på Storlommen!

storlom-hog-goran-ekstrom.jpg

Tror du att naturen kan vara en miljö som även kan hjälpa människor i behov av återhämtning? Ja, övertygad. För mig har skogen och tid i naturen ända sedan min barndom varit en överlevnadsstrategi och en tillflykt. Naturen är grundläggande för min hälsa och när jag ser på vår moderna livsstil tror jag detta uttalande även stämmer för många andra.

Vi lever i ett sådant högt tempo, det kliar i folk när de tvingas att stå still och just den kroppsliga inneboende stressen är ett riktigt handikapp. Det gör att vi blir tunnelsynta, vi stänger av våra kroppar och ärlig talat är vi inte skapade för att ligga i ett sådant konstant påslag.

Naturen har sin egna rytm.

Jag minns en skrift där de intervjuat cancersjuka som i slutskedet bara önskar sig en till vanlig dag i skogen. Där de lugnt kan få sitta och med hela kroppen bara få vara och känna.  Jag tror att många idag önskar sig samma sak och hoppas att naturen är något som fler och fler ska förstå värdet av och medvetet söka sig till.

Och där avslutas samtalet en fredagskväll i slutet av januari. Jag sitter kvar en stund på min stol, funderar på det Göran har sagt. Funderar på de ord som inte har kunnat få plats i denna intervju och funderar främst på möten med människor.Göran berörde mig nämligen på ett sätt jag inte tidigare kunnat ana. Han blev under en timma en trygg vän och genom att renskriva mina anteckningar och återläsa hans ord så sjunker de allt mer in i mitt egna vetande.

 Värdet av naturen, glädjen i att följa sin inre drivkraft och hur berättelsen av våra liv skapas i allt det lilla.

Jag hoppas att du som läsare med mina ord inspirerats!

Vill du beställa foton samt läsa mer om Göran Ekström.
Hemsidan: ekstromnaturfoto.picturo.se
Facebook Grupp

Flera intervjuer:
Felicia Eckersten: Ett samtal om Stress, Naturläkning & kärleken till att bara Vara
Lilian Svensk: Naturen är mitt liv
Lotta Skoglund: Äntligen dags för lite naturkompetens

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Alla våra hjärtans Natur!

Det är inte ofta jag följer amerikanska, påhittade traditioner gjorda för konsumtion (ursäkta bitterheten) men visst kan det inte skada att uppmärksamma det vi i livet älskar?

Kärleken, kan nämligen när vardagen snabbt ska tickas av, hamna i skymundan och oftast vet vi inte att den är där, förrän den är borta. Likt när jag själv inte förstod hur mycket jag älskade skogslukt, fågelkvitter och bark förrän jag flyttade till stan. Det uppstod ett hål i vardagen som jag desperat försökte fylla, och jag insåg då hur viktig just naturen var i mitt liv.

Kärleken synliggörs i dess frånvaro, kan ni hålla med om det?

DSC_0073.JPG

För min kärlek till naturen är något jag inte kan kompromissa med. Tro mig jag har försökt. Försökt att vara en stadsmänniska som trivs med en latté på Espresso house. Försökt att riktigt njuta på ett hälsofrämjande spa eller riktigt uppskatta hotellkonferensers lyxiga utbud. Försökt var ordet, och till en början går det faktiskt ganska bra, i ungefär tre dagar, sedan är det någonting inom mig som börjar att koka.

Jag har nämligen märkt på senare år hur jag i stadsmiljöer får en slags överdos av intryck. Jag får varma ilningar i hela kroppen vilket inte förbättras av att jag väljer att springa till tunnelbanan, trots att jag inte har en tid att passa.

Jag förvånas och är imponerad av stadsmänniskors kraft och anpassningsförmåga att klara av detta tempo och mejlen skickas fram och tillbaka, mellan halvpratade telefonsamtal, samtidigt som vi alla reser mot nästa station.

Värmen stiger dock i min kropp och när den är som mest påtaglig måste jag springa ut till naturen, andas och känna mig fri.

Minnet går tillbaka när jag under konferens i Tylösand, slängde mig i det kalla havsvattnets underbara svalka. Jag var där och då tillbaka till kärleken, i mitt rätta element, i en känsla av sinnesro.

Kärlek till naturen är för mig som sagt mest tydlig i dess frånvaro. När jag inte dagligen kan stöttas av dess fraktala struktur och när jag inte dagligen får fascineras av en olivfärgad trädknopp.

Jag menar, hur fantastiska är inte dessa!

DSC_0049.JPG
DSC_0038.JPG

Genom att spalta ner Varför jag går till naturen, inser jag hur naturen inte bara är ett intresse och en hälsostrategi utan en av de viktigaste kärlekar i mitt liv.  Detta gör att jag idag på alla hjärtans dag sitter med tårfyllda ögon, och en känsla av tacksamhet och värme, då min kärlek till naturen ingår i allt. 

Med kärlek till Naturen, här är min Lista.

- Jag går till naturen för det finns så många andra saker att göra.
- Jag går till naturen då vår biologiska kropp är konstruerad för att leva i denna miljö.
- Jag går till naturen för det är där mitt kreativa inre får flöde.
- Jag går till naturen för den tar mig tillbaka till kunskap jag redan vet.
- Jag går till naturen då evolutionen gav mig en stor hjärna, som dessvärre inte kom med en instruktions manual.
- Jag går till naturen när jag är arg och jag känner mig missförstådd.
- Jag går till naturen då livet är för kort och att sitta på en stubbe gör att det känns längre.
- Jag går till naturen då jag vet att självförverkligande inte existerar och i naturen får jag slappna av.
- Jag går till Naturen för att uppleva äventyr som pirrar varje del av min kropp.
- Jag går till naturen för att fascineras av livets små detaljer.
- Jag går till naturen för att inkludera mitt lilla liv i ett större perspektiv.
- Jag går till naturen för att minnas mitt ursprung.
- Jag går till naturen när mörkret inom mig är för tungt för mig själv att hålla.
- Jag går till naturen då min själ förtjänar att kravlöst få leka.

Varför går du till naturen? Har du din egna lista?

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Lockar mobilen ut dig i naturen?

Enligt statistik från Naturvårdsverket är det allt svårare att locka lite äldre barn till naturen. Under gymnasiet blir intresset för naturen allt lägre och naturen verkar inte kunna konkurrera med stadens mångfacetterade utbud. Även vi ”vuxna”, om vi nu ska kalla oss det,  verkar älska och faktiskt föredra väder-appar, DN´s-nyhetsflöde och Instagram, då det är med dessa vi gärna spenderar vår tid.

Men går det att kombinera modern livsstil med naturen?

Kan det vara möjligt att för en gångs skull faktiskt få äta den där kakan men ändå ha den kvar?

Enligt Naturvårdsverkets rapport 2017, använder sig nu flera kommuner och landsting av just digital teknik för naturinformation, vägledning men även för att fånga upp naturen i vårt dataälskande intresse.

Pokemon go i naturen

Med hjälp av e-bläckskärmar med Touch-funktion kan vi nu vägledas av interaktiva bilder, byta språk eller förhöja naturkompetensen om landskapets olika arter.  Tekniken verkar göra att den moderna människan vill hänga kvar lite extra in naturen genom att vi med vår telefon kan guidas vidare.

Med ”skattjakt med GPS”, kan vi vid Linnéstigarna i Uppsala vandra och svara på frågor. Tips på svar, samt mer information om naturen får vi genom att ringa upp Linné, från stolpar längs stigarna. Allt för att finna skatten. Utvärdering av liknande projekt har visat sig öka naturkunskapen samt gjort att fler föräldrar engagerar sig i naturvägledning.

Tydligen vill vi vuxna också leka.

I USA har självklart trenden gått snabbare och appar likt Pokémon Go & mission Butterfly blir allt mer populära. Dessa appar skapar en virtuell verklighet där vi bjuds in i spelet och kan börja jakten på naturnära djur. Dessa djur är sedan kombinerade med viss kunskap för att ge oss information om det djur vi fångar.  Speciellt appar, är något som även många svenska kommuner likt Naturguide Härnösand nu använder sig av för att väcka intresse för dess närnatur.

Pokemon go i naturen

Inom Social media finns flera företag ex Ouotdoor-map AB, som utvecklat naturguiden och som med modern teknik satsar på att göra naturen mer attraktiv. Utvecklingen är snabb och redan när detta inlägg kommer ut så är nyare produkter på gång.

Ja, naturen behöver verkligen inte vara ”tråkig” och bara fylld av diverse kottlekar...

Jag rekommenderar dig till att utforska några av nämnda förslag. Men sök även på internet och se hur du och din familj tillsammans kan utforska just er närnatur.

Men nu vill jag höra ifrån er? Har du själv provat något av apparna?
Vad tycker ni om att kombinera modern teknik med naturen, finns det risk att vi förstör den grundläggande naturkontakten?

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Forskningsrapport: Sluta Älta i Naturen?

Undra om det var dumt sagt? Varför lyssnar hon aldrig på mig?
Nästa gång måste jag stå upp för mig själv. Jag kanske ska ta och ringa redan nu eller…

Negativa tankar i en spiral av Ängslan, Självkritik, Ovisshet & Ältande.
Kan ni känna igen er?

Tankar attackerar oss oftast, så fort vi slår upp våra sömniga ögon. För mig personligen kan jag ibland vakna till ett konstant virrvarr av ord och bild. Många gånger orkar jag faktiskt inte med deras ständiga cirkus och suckande har jag nu börjat tvivla på dess relevans.

För viss är det ett evigt kacklande, där det mesta av tankarna bara är gamla upprepande mönster.  Amy Skogberg skriver HÄR om just mögliga tankar, som likt ett påtvingat mantra lever i våran kropp.

Sluta älta

Konstant pågående oro, för vad skulle hända om det blev helt tyst.

För trots att tankar skapar detta magiskt, reflekterande liv och är en del i hur detta blogginlägg blev till, så är det som att jag faktiskt, redan på morgonen, efter en dålig nattsömn, är redo att ta rast!

En AHA -upplevelse var när jag under mina socionomstudier fick lära mig att ”Jag inte är mina tankar". Jag insåg att jag inte behövde  lyssna på allt som pågår i mitt huvud. Dock har denna insikt inte direkt skapat ett tjatterfritt liv.

Utan konstanta, kommenterande, tankar kommer alltid att finnas!

Det vi ändå kan göra är att ge oss själva mikro stunder av vila om vi söker oss till miljöer anpassade för just detta.

Sluta älta

Minns ni Manu Scuthse, som berättade hur forskning poängterar att naturen kan göra att vår hjärnaktivitet i “subgenual prefrontal cortex” minskar. Du kan läsa om det HÄR. Detta innebär att naturen stimulerar våra hjärnor på ett sätt som ger dem ett andrum från upprepande och ältande tankar.

En naturlig snabb-Retreat innan showen återigen börjar.

Studien sätter verkligen ord på mina egna upplevelser av en naturpromenad. Den första tiden av rundan avverkas snabbt, fast i mina egna reflektioner och livets virrvarr. Efter ca 15 min i naturen så börjar dock någonting att hända. Tankarna förlorar sakta sin kraft och jag inser att det är en värld utanför som är redo att prata.

Plötsligt, hör jag fågelljud, Vinden gör att träden knakar. Känner rörelsen i min kropp.

Sluta älta i naturen

Naturen gör att vi blir mindre självbesatta och inser att det finns en annan värld utan för våra tankar. Vi behöver  inte alltid befinna oss i deras reflekterande grotta, utan vi kan ta steget utanför den och öppna upp oss själva för spontana intryck.

Tankarna kommer aldrig att försvinna, men det kan göra gott för en överproducerande hjärna att få lite vila. Så nästa gång du har ett problem, ett projekt, tankar om framtiden som du rent konkret faktiskt inte orkar TÄNKA PÅ.

Snöra på dig skorna och gå ut. Det finns en värld där ute som vill prata med dig och daglig tankesemester är en hälsostärkande resa, jag rekommenderar dig att direkt boka.

Liknande Inlägg:
Våga Välja Vilan
Fraktaler för Hälsa & Harmoni
Att sitta på en stubbe. Blunda & Vara fri
 

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Lotta Skoglund & Äntligen Dags för lite naturkompetens

En av de saker jag Älskar när snön ligger vit och naturensklang upplevs mer diffus, är att leta efter djurspår. Både jag och min man delar denna hobby och då vi verkligen inte är några biologer, så debatterar vi glatt med varandra om vad det är för fotsteg, märken eller avföring som vi framför oss betraktar.

Kan det ha varit ett rådjur. Nej, det är nog en älg. Men kolla där, detta  kan absolut inte vara en hund. Kanske ett lodjur?

Det är spännande att vinterspåra djurens tillvaro och snön gör att vi tydligt kan se det liv som rört sig genom våra ängar och skogar. Men, som sagt några biologer är vi inte och kunskapen om naturen är något som dessvärre verkar ha möglat, likt en och annan färskvara :)

Tillbaka till naturen

Uppdraget i år är att komma närmare naturen i min vardag!

Hur, skriver jag lite om HÄR, och för att göra just detta har jag även fått gå till det gamla hederliga biblioteket för att nosa till mig ny, kunskapshöjande & inspirerande litteratur. 

Inga Avdammade Gamla Floror Här Inte.

Tillbaka till Naturen, är en av de böcker som med en enkel uppdelning & intressanta dialoger fått mig att nu under vintern känna mig mer redo att möta min vardagsnatur.

Lotta, som är författaren skriver till mig att det var en av de roligaste texterna hon formulerat och självklart ville jag då veta mer om denna rastlösa kvinnas tankar och liv.

Läs och inspireras men berätta även för mig, Hur bra är er Naturkompetens?
Känner ni till  växtligheten & djurlivet som existerar runt omkring er?

Ps. Tips om hur du kan få mer kunskap om naturen i din närmiljö, kommer längre ner!

Lotta Skoglund

Kan du beskriva lite kortfattat vem du är som person både privat och i yrket? Jag är en rastlös kvinna på snart 70 år. Jag har studerat och arbetat hårt hela livet som skrivande journalist, radioreporter, tv-producent och nu författare.

Två underbara barn och flera barnbarn skänker mitt liv extra mening och stor glädje. Efter en svår barndom har jag alltid kämpat för att ta mig bort från svårigheter och jag har levt mycket i tankar och teorier.

Vad skapar naturen för mening i ditt liv? Naturen skapar tillhörighet och samband. Tillhörighet till jorden och universum, samband med minsta kryp och minsta växt.

Vi bär alla på samma ursprung och har likadana kroppsklockor, anpassade till jordens rotation. Det är lugnande att vara en del av skapelsen, men jag är inte religiös.

tillbaka-till-naturen-skoglund-lundwall.jpeg

Varför valde du att skriva en bok om att just hitta tillbaka till naturen? Hihi, det är roligt. En väninna brukar komma på besök och då har hon promenerat från Östermalm till Kungsholmen genom hela Stockholm.

Bilar och utsläpp? Javisst. Men hon har alltid med sig en bukett blommor när inte kyla och snö förhindrar det. Små, blommande växter och stolta, gröna blad - vackra buketter som hon plockat på vägen. Men var och vilka växter? Jag hade ingen aning.

Jag kände att jag ville veta och min väninnas buketter från storstadens stigar blev utgångspunkten.

Min väninna och hennes naturintresserade vänner guidade mig. Sedan sökte jag upp olika specialkunniga personer som tog med mig ut i sina specialområden. Jag har också tyckt mycket om att plocka svamp i trettio år och nu intresserade jag mera för svamparnas och skogens villkor.

Är det enkelt för dig att sätta ord på dina upplevelser i naturen? Enkelt… jag vet inte riktigt. Jag känner efter i ensamhet, funderar och fantiserar, går omkring och känner efter. Det är viktigt för mig att inte formulera mig med schabloner. Jag vill finna mina egna upplevelser och mina egna ord.

Varför är kunskap om naturen viktig? Det är viktigt för att förstå livets rikedom. Viktigt att leta efter svar på de hemligheter som naturen bjuder på. Viktigt för små barn och okunniga vuxna att förstå hur spännande och komplicerat minsta myras liv och rörelser är. Naturen skänker vila och avspänning till stressade människor. Kunskap är viktigt för att delta i eller åtminstone stötta miljöarbetet för att bevara vår natur.

Finns det risk att kunskapen begränsar vår upplevelse av naturen? Det tror jag inte alls. Tvärtom så berikas våra upplevelser när vi vet mera.

Tillbaka till naturen

Hur tror du att andra djur i naturen ser på oss människor? De ser oss som de stora, okänsliga och klumpiga hot som vi är. De försöker gömma sig för oss, eller går till angrepp om vi kommer för nära. Vi tror oss stå över dem och behandlar dem som farliga och onyttiga.

Jodå; jag dödar också myggor och fästingar, men jag ser dem inte som onyttiga längre, även om jag inte direkt kan se fästingens nytta (men den finns).

För småkryp som vi dödar där vi går fram är vi väl som en jordbävning eller tsunami.

Hur ska man göra för att få människor som aldrig varit i naturen, att börja få en känsla för den? Sätt dig på en stubbe i skogen eller en brygga vid vattnet och koppla bort allt annat än att intensivstudera den natur du har framför dig. Fråga förskolan om du får gå med på barnens utflykter i naturen. Personalen där vet ofta mycket och du får hänga med i barnens roliga upptäckter.   

Gå med i Naturskyddsföreningen och gå med på deras lokala naturvandringar. Just nu har jag ett skadat knä och svårt att gå, men sen ska jag göra precis det.

1 (54).JPG

Vart är ett bra ställe att börja om man vill närma sig naturen, men inte riktigt vet hur? Gå till närmaste stig eller promenadväg. Se dig omkring. Plocka några blommor eller blad, vilka som helst (men inte planterade på en gård förstås). Studera deras detaljer.

Gå till biblioteket och låna en flora och försök bestämma vad du hittat. Eller be någon som du vet är intresserad av fåglar eller småkryp att ta med dig ut och bli din guide. Det ger en härlig gemenskap.

I boken, beskriver du dig själv som en citronfjäril som signalerar om nya tider. Vilka nya tider hoppas du just nu på? Jag hoppas på nya och bättre tider för mitt opererade knä, så att jag kan gå ut ordentligt. Jag hoppas att alla vi storstadsmänniskor blir mer ödmjuka inför naturen.

I vilken natur kan man stöta på dig under detta år? I svampskogarna på Ekerö. På blomsterängarna runt Björklinge. Ölands Alvar och Gotlands klapperstensstränder. Vandringsleder i Ådalen.

Tack Lotta för dessa fina ord och vill du som
läsare veta mer gå in på

Lottaskoglund.se

Flera intervjuer!
Lilian Svensk: Naturen är mitt liv
Felicia Eckersten: Ett samtal om stress, naturläkning & kärleken till att bara vara.
Kjell Bolmgren: Hur naturen i din vardag kan bli en del av vetenskapen.

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Mina bästa Life Hacks i Naturen

Livsknep, husmorstips eller det mer trendiga Life hacks är praktiska råd som ska göra din vardag lite enklare. Det handlar inte om revolutionerande upptäckter som förändrar våra liv, utan mer vanliga saker som, jag själv faktiskt

- Fryser in ingefäran direkt! Möglar aldrig & går att riva utan massa slabb

Som sagt Life Hacks kan vara simpla fast ändå, Aha-upptäckter som gör livet lite smidigare.

Men hur är det i Naturen, finns det vissa saker som gör livet enklare även där?

I vardagen försöker jag hålla min relation till naturen så okomplicerad som möjligt, men när vi ska ut på Flerdagars-äventyr är det vissa saker som alltid går på rutin.

Skickar med lite bilder från vår resa till Färöarna som satte mycket av
Vårt tålamod & Life Hacks på prov !

P1000287.JPG
P1000308.JPG

Planering och packning dagen innan. Finns inget tråkigare än att börja en resa ut i naturen med att stressa iväg på morgonen. Helt plötsligt försvinner all typ av vett, ska regnjackan med eller inte? Älskar jag ens min partner? Haha vi alla har nog våra idéer om vad stress kan skapa. 

Vi packar därför alltid dagen innan och ibland kan vi ha förberett oss i veckor med diverse matplaneringar. Tänker att de som har barn nog verkligen  förstår hur mycket faktiskt förberedelse  struktur spelar roll för det slutliga resultatet.

Dela upp de dagliga sysslorna och rutinerna. Om jag vandrar med min partner så har vi i lägret olika uppgifter. Vissa saker har skett genomen en automatisk uppdelning, då vi har olika talanger men vissa saker har vi även övat in för mer extrema väder osv. Ett exempel på detta är att vi har en rutin på hur vi ska sätta upp vårt tält så snabbt & effektivt som möjligt. Likt två militärer är vi på så vis Alltid Redo!

Alltid lite extra värme. Detta är en personlig Life hack då jag kan bli extremt kall om både händer och fötter. Detta gör mig enormt stel, och kan ibland innebära förlust av känsel. Genom att veta om mina specifika "svagheter" ser jag alltid till att ha vantar, kanske en bandana, och extra sockar. Spelar faktiskt ingen roll om jag vet att vi bara ska vara ute i två dagar.

För mig får värmen gärna väga lite extra i ryggsäcken.

P1000581.JPG
P1000561.JPG

Tändstål, tändstickor & lite näver i plastpåse. Okej, jag vet att tändstålet egentligen är vattensäkert och att ja, det går självklart (alla ni bushcrafters där ute) att göra eld med flinta. Dock, är det för mig en slags trygghet att veta att jag alltid har tillgång till eld. Det finns nämligen tillfällen där värmen är essentiell och maten lika så. Att veta att få igång en brasa eller tända stormköket för det mesta är en enkel & snabb process, är för mig ovärderligt.

Stäng av telefonen. Ni skulle kunna tro att detta tips baserar sig på att jag vill kunna njuta av naturen i ensamhet, avkopplad från samhället. Stämmer, men inte hela sanningen. Orsaken till att vi ofta stänger av telefonen är att vi faktiskt vill kunna använda den när vi absolut behöver den. Telefoner går som ni alla vet på batteri och många gånger har nödvändig GPS räddat våra vilsna, fjällvandrande själar. Även att boka vandringsstugor eller kunna skicka meddelande till nära och kära är enormt värdefullt och går endast om telefonen inte är urladdad.

P1000192.JPG
P1000259.JPG

Finns som ni förstår fler småsaker som vi alltid gör både innan och under längre tid i naturen...

Men nu vill jag höra ifrån er! Har ni några tips som gör att naturupplevelsen går enklare och smidigare?

Tänker att jag skulle kunna samla alla era kommentarer och göra ett ännu längre inlägg om just detta!

Liknande inlägg:
Bucketlist Àla Naturkontakt.
Road-trip till höstens natur.
En Natt i Naturen.

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen

Eva Sanner: Bli vän med mörkret

Mörker & Ljus existerar som alltid i våra liv & för mig som bor i de södra delarna av detta förundransvärt avlånga land, är det varje år fascinerande hur mycket min kropp påverkas av de skillnaderna som sker i dagsljus. Jag har skrivit tidigare om hur jag dansat in ljuset HÄR och Jag känner speciellt nu i slutet av Januari att kvällströttheten faktiskt börjar bli långtråkig! Fast är det meningen att vi ska känna oss på topp jämt?

Eva Sanner, är författare och psykosyntesterapeut &  har skrivit en text som tar oss läsare med på en morgonpromenad med reflektion kring den mänskliga relationen till mörkare tider och dagsljus. Texten berör hur årstidernas växlingar gör att naturen stannar upp eller flyr sin väg & kanske ställs även vi människor inför samma val?

Läs, Reflektera & Dela i kommentarerna med dig av din relation till Mörker & Dagsljus.

Känner du rent kroppsligen av Naturens olika cykler? Vad väcker texten för tankar inom dig?

DSC_0014.JPG

Klockan är åtta på årets kortaste dag och jag tar en morgonpromenad. På min vänstra sida ligger sjön svart och stilla, i väntan på sommarens badare. Men bryggorna ligger uppdragna på land och det kommer att dröja innan det blir något hopp från trampolinen. Jag tar av in på en mindre grusväg. Skogen erbjuder här ett annat och mjukare mörker. Jag släcker pannlampan och låter ögonen vänja sig. Bäcken porlar av smältvatten intill vägen och jag är noga med var jag sätter mina fötter.

För varje steg jag tar ljusnar det.

          När jag sedan åter kommer ut på en större väg har jag beteshagar på båda sidor om mig. Gräset är täckt av en frostig hinna som får det att se ut som strävt, grönskimrande silver. De första solstrålarna når över trädtopparna och jag känner både lättnad och glädje. Jag har 6 timmar och 25 minuter innan det blir mörkt igen. Jag vill använda dem väl.

1 (9).JPG

          I mina vänners bikupor har bina krupit ihop till en boll, med drottningen i mitten. De vibrerar med vingarna för att alstra energi och byter hela tiden plats, så att de turas om att vara ytterst. Förändringar i ljus och temperatur styr vid vilken tidpunkt bina går in i kupan för vintern. Samma faktorer bestämmer när björnen går i ide. Flyttfåglar lämnar Sverige på hösten och drar söderut, för att återvända först när våren kommer. Alla varelser, djur såväl som växter, påverkas på något sätt av årstidernas växlingar.

Så även vi människor. Redan för 2400 år sedan hävdade därför Hippokrates, läkekonstens fader, att vissa blev nedstämda på hösten, sov mera och tröstade sig med socker, medan andra blev nedstämda på våren, magrade och sov dåligt.

Idag beräknar man att årstidsbunden depression drabbar fem procent av svenskarna. De flesta av dem är kvinnor och de flesta blir låga under den mörka årstiden. Också de som inte är deprimerade känner ofta ökad trötthet och större sömnbehov under den mörkaste delen av året. Mindre solljus påverkar nivåerna både av sömnhormonet melatonin och av serotonin, som styr stämningsläget.

1 (11).JPG

          Men i Tromsö, ca 400 kilometer norr om polcirkeln, blir invånarna inte mer vinterdeprimerade än folk längre söderut, trots att det där är totalt mörkt i sex veckor. Forskning gjord i Norge visar att ju längre norrut personer bor, desto mer positiva är de till vintern och mörkret. Tromsöborna mest av alla. De ser vintern som vacker och mysig och vill vara ute mycket, sova mer och minska stressen. Det gör vintern till deras favoritårstid.

”Ut på tur, aldrig sur”, liksom. Alltså: attityden till mörkret påverkar till stor del hur vi reagerar.

          Därför njuter jag av mörkret och struntar i att fly till sydligare breddgrader. Jag går i ide, även jag. Björnen kommer ur idet med små björnungar i sällskap, jag kommer med en kreativ idé, ett beslut eller en ny riktning. Vinterns budskap är vila, stillhet, väntan – men det är också i mörker som frön kan börja gro.


Eva 008 Zita M.JPG

Eva Sanner är och skriver just nu på sin tionde bok med titeln ”Naturens hemlighet”, om människans relation till naturen (utgivning sept 2018, förlag Bladh by Bladh).

Gå in på  www.EvaSanner.se
för mer information samt inspirerande kurser & Föreläsningar

 

 

 

Neurovetenskap: Hur vår hjärna påverkas av Naturen

Vi lever idag i en otroligt spännande tid, där forskning och vetenskap kan ta oss djupare än någonsin in i hur vi människor fungerar. Tänk, att för bara några år sedan så var vår hjärna likt ett plans svarta låda helt outforskad, medan vi nu med modern teknik kan medvetandegöra många av de processer som skapar vårt unika människoliv. 

Då forskning om hur naturen påverkar våran hjärnstruktur fortfarande är relativt ny så har jag bett Manu Schuetze, PhD Candidate som studerar Neurovetenskap på University of Calgary, Canada att djupdyka in i detta tema.

Neurovetenskap är nämligen en av de inriktningar som är på riktig frammarsch och visst publiceras de mest fascinerande av resultat.

För Naturen påverkar oss mer än vad vi kan tro och trots att hälsa alltid kommer att vara en subjektiv upplevelse, som jag skrev om HÄR, så är det med ett leende på läpparna vi nu rent vetenskapligt får bekräftat det vi så länge har vetat.

Hur naturen påverkar hjärnan

Manu, upplyser om en forsknings artikel som ger stöd åt att människor som bor i städer med mer parker upplever att deras välmående förbättras utifrån flertalet olika hälsoaspekter.

Hon argumenterar sedan hur ytterligare undersökningar intygar att spänningar, ilska, trötthet & förvirring minskar för de som väljer att promenera i en park i stället för en stad.

Mest intressanta var nog studien där man med hjälp av en hjärnröntgen sett hur aktiviteten i den del av hjärnan som förknippas med depression minskar när vi spenderar mer tid i naturen!

Wow, känner jag när jag läser Manus ord!

Vad känner du? Har du personliga upplevelser om hur naturen påverkar din mentala hälsa?

Har du svårt att förstå engelskan så är Google translate ett bra verktyg som kan stötta dig!

hur hjärnan påverkas av naturen

Have you ever heard of Edward O. Wilson?

He is an evolutionary biologist who wrote a book in 1986 called ‘Biophilia’. He put forward the idea that human beings have an “innate tendency to focus on life and lifelike process”. In other words, he argued that we are all born with a desire to spend time in nature.

For myself, I completely agree with that idea because of how I start to feel more relaxed when I go on a long walk through the mountains close to my home in Canada. How I long for the mountains when I see them on the horizon from my work place. How I always end up picking vacations in places surrounded by nature or close to the sea.

But is it really true for all of us?

Even if we love our busy city lives, would we all benefit from spending more time in nature? Some research seems to say ‘yes’.

Hur hjärnan påverkas av Naturen

 Researchers have studied how parks can impact the health and wellbeing of people living in 44 American cities, and found that the more and the bigger the parks, the higher the wellbeing of that city’s inhabitants. However, let’s first think about what “wellbeing” really means for a minute (because it is impressive how many aspects of our lives “nature” can affect).

The most commonly used assessment in this and other research studies focuses on five core components: Physical wellbeing (good physical health), community wellbeing (feelings of safety, security, and a sense of local pride), social wellbeing (quality of relationships and how much love in life you experience), financial wellbeing (economic security and whether or not one can fulfill essential needs), purpose and associated career wellbeing (how much do you enjoy what you do on a daily basis).

Impressive, isn’t it?

If two cities would be exactly the same, that is, if they had the same public transportation, same economic growth, job security, crime rate, living costs, roads, access to social services, leisure opportunities, if everything would be the same except that the size and amount of parks would differ, then on average, people in the city with more parks would feel better in many aspects of “wellbeing”.

Other research has shown that feelings of anxiety and negative emotions (tension, anger, fatigue and confusion) were reduced in people who walked through a park when compared to those who walked through an urban city area.

hur hjärnan påverkas av naturen

 Researchers have also used brain scans to look at brain activity before and after people went either for a walk through the city or for a walk through nature. They found something interesting happening in a brain region called the “subgenual prefrontal cortex”.

This brain region has been shown to be over-active in people with depression but also in healthy people when they ruminate a lot (i.e. when they keep having negative thoughts over and over again – a behaviour that is linked to depression).

Now, can you guess what happened in people who went for a walk through nature?

This brain region became less active than it was before. Along with that, the same group of people scored much lower on a rumination questionnaire than they did before they went for the walk through nature.

Let me ask again, would we all benefit from spending more time in nature?

The science so far says “Yes – for both our physical and mental health.”

IMG_9194.jpg

Manu Schuetze

Manu Schuetze, PhD Candidate in Neuroscience at the University of Calgary, Canada

 To read more about Manu´s Research
Visit her Website:


Original Research and Further Reading:

Edward O. Wilson: “Biophilia” (1986). Harvard University Press. ISBN-10: 0674074424,

ISBN-13: 978-0674074422

Larson, L. R., Jennings, V., & Cloutier, S. A. (2016). Public parks and wellbeing in urban areas of the United States. PLoS one, 11(4), e0153211.

Song, C., Ikei, H., Igarashi, M., Takagaki, M., & Miyazaki, Y. (2015). Physiological and psychological effects of a walk in urban parks in fall. International journal of environmental research and public health, 12(11), 14216-14228.

Bratman, G. N., Hamilton, J. P., Hahn, K. S., Daily, G. C., & Gross, J. J. (2015). Nature experience reduces rumination and subgenual prefrontal cortex activation. Proceedings of the national academy of sciences, 112(28), 8567-8572.