Vinterterapi

Jag är nog inte en av de personer som kan skryta med att jag älskar vintern. Har självklart likt alla andra fått acceptera att det är en del av året, men har alltid haft svårt att hantera kylan. Termobyxor, mössa och vantar. Som en vandrande michelin gubbe har jag gjort och testat de mesta för att inte bli kall.

Jag vet inte ens när det började, kan inte minnas att de var några problem i min barndom, men som sagt på senare år har jag aldrig kunnat på riktigt njuta av vintern utan att just oroat mig för att bli kall.

Vinter, svenljunga

Kanske låter väldigt nojjigt men i mitt självförsvar så är de ju inte så konstigt utan varje organisms förmåga att överleva är beroende av dess respons att reagera på fara. Reaktionen blir ofta en av rädsla och med denna känsla kommer en rad automatiskt triggade responser. Vi alla har olika sätt att reagera på ett vad vi anser vara “hotande” stimuli. Att bli rädd kan därför ses som en okontrollerbar, medfödd egenskap men som människa finns det också många inlärda rädslor som egentligen är ganska orationella.

Att vara kall är för mig en av dessa. Jag vet liksom inte varför men helt plötsligt blir jag grinig och vill gå hem. Jag förlorar min öppenhet och sluter mig i mitt lilla skal.

Men någonting hände förra året! Jag sa liksom till mig själv att nu fick de tusan vara nog. Inga mer ursäkter, ingen dör av att frysa och som den seriösa kvinna jag blir när jag väl bestämt mig för något så skapade jag min egna “vinterterapi”. Låter egentligen kanske mer än vad det är men jag började helt  enkelt göra små övningar där jag mötte min egen rädsla.

Första steget i denna riktning var att våga ta på mig lite mindre lager när jag var ute. Efter detta blev det direkt ganska drastiskt då jag blev erbjuden att testa på det där med vinterbad. Ville ju inte vara den som fegade ur, så

Bastu, dopp, Bastu, dopp och förra veckan badade jag faktiskt
direkt från bryggan i Malmö i Öresund!

Holsjunga, naturhälsa, Sitspot
Sit-spot, naturhälsa

För även i år jobbar jag vidare med min “behandling” (haha blir kanske ett koncept jag tar med i företaget snart). Sedan oktober månad har jag bland annat tagit kalla fotbad i skogsbäckar, gått ut i korta stunder bara för att få känna kylig vind och även inomhus sett till att duscha kallt. Tydligen så kan just kallduschar vara bra för immunförsvaret och i den här i artikeln “Benefits of Cold Showers: 7 Reasons Why Taking Cool Showers Is Good For Your Health” kan du läsa mer om detta. 

Och trots att jag som sagt är långt ifrån att helt ignorera min frysreaktion så har jag faktiskt blivit mycket bättre. Läste precis artikeln “Can we control our fears?” där de diskuterar ännu mer hur vi kan lära oss att styra rädslor som är just inlärda. Tyder ju på att det där med “vinterterapi” faktiskt funkar och att alla dåliga ursäkter bara är ett tecken på att det inte finns en vilja. Kan också verka som inspiration till er läsare då ni kanske har andra rädslor för "naturliga" fenomen som är just “ologiska”.

Sen är de ju inte alls så där dramatiskt som jag kanske får det att låta. Handlar ju egentligen bara om att bestämma sig och se till att det blir av. För dig som vill läsa mer om hur vi kan hitta lite mer kyla i vårt liv så ger Angeliqa på vandringsbloggen i detta inlägg  sina bästa tips inom temat.  Kolla även in Jonna Jintons video, jag menar wow, det är nog nästa steg :D

För visst är vintern ändå magisk. Känslan av ett landskap som står helt stilla.
Ljuset som sprider sig genom reflektionerna av is.

Vinter aktivitet

Nu hoppas jag bara att det blir mer av dessa frostiga dagar!

Men nu vill jag höra från er! Vad är er relation till kylan?
Hur förhåller ni er till den? Har ni några tips på att bli mer “vän” med svalkan? Eller har ni andra rädslor som ni kanske måste möta?

Gillade du det här inlägget? Det värmer mitt hjärta att veta det! Kommentera eller Gilla inlägget genom att trycka på hjärta symbolen <3